mariia

Vill bara skriva ett inlägg om min stora kärlek, min tappra lilla soldat. Varenda gång när vi går till dagis, eller rättare sagt när jag lämnar honom på dagis och går hemåt eller åker till skolan så får jag en puss och kram. Det får jag alltid! Samma sak när jag åker hemifrån oavsett om jag bara ska vara borta i fem minuter så får jag puss och kram. Det här är helt fantastiskt såklart. Så här kommer det inte vara för evigt, antagligen kommer det att gå över fortare än jag kan ana. Men just nu så får jag alltid en puss och en kram och det kommer jag alltid att komma ihåg. Han är underbar på många vis min son. Han är klok, han är rar och han är härlig. Han är världens bäste storbror och Alice får rikligt med pussar och kramar, så här kommer det inte heller alltid att vara. Snart är tiden här då de tjafsar och bråkar så hår flyger. Men just nu är det peace on earth. Snart börjar han skolan min stora kille och det ska bli ett spännande äventyr.

Jag ska göra mitt bästa för att vara en bra mamma åt dig lille vän. Jag ska alltid läsa för dig på kvällarna och jag ska krama dig mycket varje dag och berätta för dig hur mycket jag älskar dig. Snart ska jag hämta dig på dagis och det ska bli så mysigt.

Det blir mest bilder på Alice här i bloggen, det händer ju så mycket med henne hela tiden. Hon gör gulliga saker som får mitt hjärta att klappa hårdare, men det gör Felix med såklart på sitt sätt.