Snaggel

Sitter här med en jäkla huvudvärk. Men jag ska inte klaga, för jag har nästan aldrig ont i huvudet. Så det är väl min tur nu. Vad har annars hänt sen sist? I torsdags hittade jag Cocos i kylskåpet. Där satt han och pep. Han kan inte ha varit där så länge och jag förstår inte när Alice hade chansen att stoppa in honom där. Hon hade fullt upp med sin mage men sen hann hon tyldligen medans jag hämtade kläder till henne. Igår åkte vi til leklandet i Karlstad. Vi lämnade Lukas hemma med mormor så att vi verkligen kunde ägna oss åt dem andra. Innan var vi och åt lunch på Burger King. När vi kom hem åt vi mat sen såg vi på Draktränaren med barnen. Skönt att kunna ägna en hel dag åt barnen. Man ägnar sig ju alltid åt barnen men det kommer alltid en massa måsten emellan. Igår var allt vi gjorde enbart för deras skull.

Idag har jag varit på gympa med Alice. Det tog oss en halvtimme att gå hem sen :) Så är det när man är ute och går med brallan. Sen lunch och försöka ta det lugnt eftersom Kimpa tagit med Alice till farfar. Men Lukas ville inte sova så jag fick ta upp honom och gosa lite. Inte mig emot, han är verkligen en underbar liten kille. Men nu sover han. Och Kimpa är på taket som han sen varvar med vinden. Han håller på och drar antennkablar tror jag. och Felix han är på simskola.

I lördags gjorde jag något jag aldrig gjort under mina sju år som mamma. Jag gick och lade mig på soffan tidigt på morgonen. Lukas vaknade runt fyra halv fem och jag fick honom knappt att somna om. Men sen somnade han om runt halv sex, men då vaknade jag av Kims telefon. Och sen en stund senare vaknade Lukas igen. Jag var så trött och höll på att bli knäpp. Så jag tog min kudde och gick och lade mig på soffan. Efter en stund började Lukas skrika lite och då fick Kimpa vakna och ta honom till sängen och mysa och se på tv med lillen. Kändes så gott att lämna över och gå iväg och sova. Ibland behöver man helt enkelt bara sova lite. Det är alltid jag som tar Lukas när han vaknar. Jag hör varenda gång han rör på sig i sängen. Kimpa hör ingenting. Man kan släppa en bomb utan att väcka honom. Så har det allltid varit. Tänk när Felix var nyfödd och vi låg på bb. Vi sov i ett litet rum på kanske 10 kvadrat och Felix började att skrika mitt i natten. Jag hade så ont i kroppen efter förlossningen och kunde inte röra mig så bra. Felix låg emellan oss i sin låda och jag försökte att få Kim att vakna och ge mig pojken. Men icke! Felix skrek och jag ropade på Kim. Tillslut tog jag min kudde och kastade på honom, men nej ingenting. Så jag fick hissa upp sängen, dra mig upp med hjälp av handtaget och stappla upp och hämta pojken. Han sover tills han vaknar min man. Idag gav jag honom sovmorgon och det uppskattade han nog. Tänk att få somna och sen vakna av sig själv. Just nu är det en dröm, en helt underbar dröm. Men återigen så ska jag inte klaga. Jag får bra med sömn ändå. Men trist att den blir avbruten så ofta.

Annars har det varit en lugn vecka. Har tackat nej till tre aktiviteter. De hade inneburit att jag varit borta tre kvällar och det var liksom inte nåt jag ville nu. Känns som att jag har varit hemifrån tillräckligt.

Nu har huvudvärken lättat lite så jag ska ta med mig Alice ut en sväng.












Igår lärde sig Luka Kewitz (scheewits) att gå från krypande till sittande. Stort! Numera har han oxå åtta tänder.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0