mariia

"När man läser din blogg så kan man tro att du inte tycker om dina barn"

Kan väl förstå det här påståendet till viss del. Jag skriver mycket om barnen och ofta om sånt som jag tycker är jobbigt. Men det finns förklaringar till det. Jag är hemma och mer eller mindre allt som händer handlar om barnen. Bloggen är mitt gnällställe och min terapi och jag har inget behov att sugarcoata allt som händer i mitt liv. Så ja det blir en del gnäll på barn och sånt. Sen har jag varit hemma 1,5 år nu och då brukar jag börjar tröttna på hemmalivet. Så har det varit med alla tre barnen. Eller alla tre mammaledigheterna.

Men:

Jag älskar mina barn mest i hela världen. Tro inget annat! Felix är en supersmart, rar och fin kille och jag är stolt över honom varje dag. Igår när han kom hem från skolan så hade han en Lyckoslant med sig (tidning de får i skolan). Han var så stolt över denna tidning eftersom Eric Saade var med i den. Det var ett tvåsidigt repotage om honom. Felix tindrade och sa att "det står om honom i den här för fasen". Sen skyndade han sig in och läste om honom. Han är hans idol och det pratar han högt om. Jag blev såklart lycklig och fällde en tår i vanlig ordning.

Alice är en livlig liten tjej. Imorse väckte hon mig kvart i fem med skrik och bråk. Hon testar mitt tålamod både en och två gånger varje dag. Men det finns ingen som är sötare än henne. Jag smälter varje gång hon öppnar sin lilla mun och pratar med mig. Hon kräver mer av mig som mamma men det ger jag henne givetvis så gott jag kan och det kommer jag alltid att göra. För det mesta är hon fantastisk. Hon är glad, smart, söt och rolig och leker med sina djur. Alla gillar Alice. Hon lämnar få oberörda.

Lukas min söta lilla korv. Alltid glad och nöjd. Våran lilla betraktare. Vårat lilla mirakel. Ska bli fantastiskt att se honom växa upp. Och det gäller givetvis dem alla tre. Det går inte en dag utan att jag är tacksam över att jag får vara deras mamma och att de finns i vårat liv. Jag ska ägna mitt liv att få dem att må bra och vara lyckliga. Hela mina dagar går ut på att få dem att må bra.

Men: Ibland är det riktigt tufft att ha barn. Det är ingen lek och ingen dans på rosor. Speciellt inte med små barn. Det är en del jobb med två små barn. Men jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Men nu är jag nöjd. Jag har fått mina tre barn som jag alltid velat ha. Jag ska få se dem växa upp och det gör mig lycklig, riktigt lycklig. Och jag är faktiskt en ganska bra mamma trots allt det ska ni veta. Jag gör ett hästjobb här hemma precis som de flesta andra mammor.

Nu har vi klarat av den biten. Bra där!