mariia

Imorse så satt jag i ett klassrum med 22 fantastiska ungar. Imorgon så ska de sluta förskoleklass. Vi lyssnade på den blomstertid nu kommer och den låten ger en viss stämning. Alla minnen, alla skolavslutningar man själv varit med om. Jag kommer ännu idag ihåg alla outfits jag haft, varje skolavslutning, från nollan till studenten. Kommer ihåg alla klänningar som det var igår. Skolavslutningen är en speciell dag. Och imorgon slutar dem. Alla mina trollungar. Till hösten får vi nya juveler.

 

Här hemma har jag en tioåring som också har skolavslutning imorgon. För första året någonsin så kan jag inte närvara på hans avslutning och det gör mig ont. Felix också, han är arg på mig, åh så arg! Och här hemma har det varit bråk hela kvällen. Han har varit arg på det och annat, samt jättetrött och han har bråkat. Det är en sak när Alice ställer till med bråk. Det här är av en annan kaliber. Det är hat i hans blick! När man är tio år och arg på sin mamma så tar det psykologiskt mycket hårdare än trots eller en femårings ilska. Det tar och det tär! Eftersom både han och jag vägrar att lägga oss osams så löste vi det innan vi sade god natt. Jag lät honom veta att jag älskade honom mest i världen. Och att jag gör så gott jag kan för att allt ska vara bra för honom. Häromdagen köpte jag tio nya plagg till honom och idag kom det ett par nya skor i posten till honom. Jag ville att han skulle ha nya fina kläder inför avslutningen. Önskar så att jag kunde smita iväg en snabbis imorgon och vara med på hans avslutning. Men det enda tråkiga med det yrket jag har, är ju att vi också har avslutning imorgon och jag behöver vara på plats. Och det är redan två lediga så vi är redan kort om personal. Men farmor kommer dit och tittar, sen bjuder hon honom på lunch och jag köper med en tårta hem för att fira honom.

 

Älskade unge, jag skulle gå igenom eld för din skull. Vet du inte det?