mariia

För 12 år sen började jag läsa på lärarlinjen. Mitt andra år då jag började läsa min inriktning som bestod av specialpedagogik så fick jag en fantastisk studiegrupp. Från början var vi sex men till men tillslut blev det jag, Sofia, Ulrika, AnnMarie och Eva. Vi kom redan från början väldigt bra överens. Alla våra arbeten tog tid och de andra i klassen sa alltid att vi var så oeffektiva. Det var vi men vi hade så roligt. Vi var en hög olika människor men vi kom så bra överens. Vi lärde verkligen känna varandra. Ett år senare hade vi våran första stugträff i evas stuga vid Fryken. En helg i september som ofta sammanföll med en gäddfisketävling i den sjön. Den här helgen var alltid fantastisk. Vi hann att avhandla så mycket. Ett av de roligaste minnen var när jag sov i en gammal bäddsoffa. Jag var gravid med Alice. Och vände mig om i soffan under natten och det small bara till. Sen satt jag fast som i ett klämjärn. Jag tänkte att jag tar mig nog ur och började bända. MEn jag låg där jag låg. Ödmjuk som jag är så började jag viska på Eva. Eva jag sitter fast. Eva tände lampan, ställde sig upp och kunde inte hjälpa mig för hon behövde skratta klart först. Det där  minnet skrattade vi åt länge och väl när vi sågs. Jag försökte hålla liv i våra träffar. Vi sågs när någon fick barn och lite andra gånger och ett par år i rad så hade vi våran stugträff. När jag frågade om den i höstas så svarade Eva att hon inte hade stugan kvar. Men hon ville ses och vi försökte få till en träff i höstas. Vi fick inte ihop nåt datum. Men jag och AnnMarie åkte och firade Ullis nyfödda dotter samt AMs 40-årsdag. Men Eva och Sofia var inte med.