mariia

Måndag igen då tänkte jag säga men kom på att det ju faktiskt är onsdag idag och INTE måndag. Tror jag känner mig förvirrad för att jag just lämnade Felix på dagis och att Kim har varit hemma i 2 dagar nu för att han varit sjuk så det kändes nästan som måndag. Helgen var bra jag umgicks en hel del med vänner och var ute sent både fredag och lördag men det var trevligt. Får se om det blir utgång i helgen med, är bjuden på en fest och sen är det stort öltält med livemusik på stan så det är inte helt omöjligt att jag dyker in till stan.

I måndags var jag hos BM och allt såg bra ut hon trodde först att järnet var dåligt men det var inte överdrivet dåligt men blir det sämre får jag nog börja med järntabletter tills dess får jag väl käka messmör eller nåt hehe. Jag lämnade lite blod och mätte livmodern och jag ligger precis i mittenkurvan alltså medel så det är bara att hoppas att jag (bebisen) följer den kurvan. Hjärtljuden låg på 142 och bebisen var halvvaken. Tror fortfarande att det är en liten pojke därinne i min magen men man vet aldrig. Blir lika glad vad det än blir. Felix längtar bra mycket efter den lilla krabaten och sa igår "vet du vad som är värre? Det är att jag saknar bebisen". Och imorse sa han "Du är underbar mamma du och pappa är precis den mamma och pappa som jag ville ha". Han är go min raring. På tal om bebisar i söndags var en kompis här med sig 3 månader gammal bebis och Felix kunde inte slita sig ifrån henne. Han pussade henne på händerna och klappade henne och sa "Hon är finast i hela världen". Åh vad jag längtar efter våran bebis nu!

På måndag börjar skolan igen, det ska bli roligt men jag måste prata med studievägledaren hur jag ska lägga upp studierna för att hinna avsluta iaf någon kurs, får se hur det går med det där. Men jag ser fram emot att träffa klasskompisarna igen, har saknat många av dom. Första fredagen ska vi åka till Boda borg med hela klassen, det blir nog roligt det.

Idag ska jag tvätta och plocka tvätt annars blir det nog lugnt. Ska fixa lite saker inför skolan och så annars nada. Känner att jag skulle vilja ringa till pappa och berätta en massa saker, vad vi gjort här hemma med renoveringen och hur det gick hos BM ja sånt som jag brukade ringa till honom och berätta. Det skulle jag verkligen vilja göra, jag vill höra hans dåliga skämt och hans skratt. Jag vill se honom le mot Felix och krama honom. Jag vill höra hur Felix ropar på morfar för att berätta om sin senaste upplevelse. Dagarna flyter på utan honom och jag mår bra och allt funkar bra men jag saknar honom så klart. Bästaste pappan ju, vill ju ha honom här hos mig. Jag har insett och accepterat att han är borta för alltid och jag har för längesen förlikat mig med den känslan men han finns i mina tankar så klart<3