mariia

I min by där jag bor så åker man efter en ambulans om man hör en. Man följer odiskret efter den för att se vart den tar vägen och vem den ska hämta, sen inser man fakta och åker tillbaka till hemmet och skvallrar för grannar och andra som kommer i ens väg vad man har sett. I min by där jag bor så är det inga ungdomar som jagar ambulanser utan folk i en ålder av 50+. I min by där jag bor så beklagar en person min sorg och när jag ställer den enkla frågan hur visste du det så svarar man "En anhörig till mig låg på sjukhus den dagen så min mamma berättade det". Jaha säger jag men det var knepigt hur skulle din mamma kunna veta det bara för att en släkting låg på sjukhuset? Min pappa kom inte ens in till sjukhuset, han åkte direkt till bårhuset flera timmar senare och dök då verkligen inte upp på nåt sjukhus brevid en anhörig som låg på vanlig avdelning. I min by där jag bor håller man varandra om ryggen!

Ett litet förtydligande bara. Jag är inte på något sätt arg eller ledsen för att grannar följer efter ambulanser mm och gör sig osynliga när jag kommer på gatan. Det är mest ett konstaterande jag gjort. Och jag förebrår ingen alls, jag vet själv hur svårt det är att finna de rätta orden att säga till någon som mist en anhörig för det finns inga ord. Jag inser att folk tycker att det är jobbigt och svårt jag vet det. Ville bara få ur mig detta. I min by där jag bor finns det ca 400 invånare.