Dag 2 Min första kärlek

Att välja ut en person här tycker jag är lite svårt. Första killen jag var kär i hette Tommy. Jag var fem år, han blödde på läppen och mitt hjärta led med honom och sen blev jag kär. I en kvart. Så jag väljer att berätta om min första riktiga pojkvän. Med benämningen första killen som jag blev kär i där kärleken var besvarad.

Jag var 15 år och han hette Rickard. Rickard var några år yngre än mig. Han bodde i en annan by men var hemma hos sin pappa (min granne) varannan helg. Rickard hängde ofta med en kille som var kompis med mig. Jag hade aldrig brytt mig om R förut men sommaren /hösten 96 förändrades det. Jag började fatta tycke för honom. Han var söt och ganska rar. Ganska snart stod det klart att han oxå var intresserad. Men det var segstartat. Jag var ovan med killar och blyg som få. Tillslut blev vi tillsammans och träffades då och då varannan helg. Däremellan pratade vi i telefon med varandra. Jag och R umgicks sällan ensamna utan hängde tillsammans med gänget här i Bäckislava. Varje gång han åkte hem så värkte det i hjärtat på mig. Jag ville så mycket mer än jag vågade. Jag har alltid varit blyg när det kommit till killar. Men han fick alltid en avskedspuss och kram innan han åkte. Vi hängde ihop i några månader. Sen blev jag kär i en annan kille som gick på samma skola som mig. Men jag fortsatte att träffa R för jag gillade ju honom oxå. En dag urartar ett bråk mellan oss tjejer i byn. Rickard hänger just då med dom jag och några av mina kompisar är osams med. Samtidigt är det en tjej från grannbyn här på besök hos tjejen (M) vi bråkar med. M ber Rickard och den här tjejen att hångla framför mig för att såra mig. Detta sker och jag blir väldigt sårad. Bråket fortsätter. Dagen efter sitter jag på mitt flickrum och grinar i tre timmar.

Det blev aldrig han och jag igen. Jag träffar en ny kille som jag blir kär i och som sårar mig ännu värre. Rickard gör några tappra försök några månader senare. Sista försöket gör han strax innan jag träffar Kim. Jag känner inte den här killen längre. Men han bor inte långt härifrån. Träffade honom på krogen för några år sen och då fick jag en kram. En annan tid, ett annat liv men ack så allvarligt då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0