mariia

Konversation mellan Felix och Alice

-Kom Felix och göm mig under massa djur
-Nej det blir bara så stökigt då
-Men kom igeeen!
-Haha mamma har du hört? Hon börjar låta som en riktig människa nu.

-Tina jag tror att jag älskar dig (Alice)

Lukas pratar inte så mycket än men i förrgår kröp han till grinden i hallen och ropade pappa! Kim hade varit hemma på förmiddagen efter att ha kört Felix till tandläkaren och skolan. Så han tyckte att pappa skulle komma hem igen.

Mammas hjärtan, mammas troll. Vad gjorde jag utan er?

-Vad vill du ha för pålägg på mackorna?
-Jag vet inte. Vi pratade om äggmackor igår på jobbet och då blev jag så sugen på det
-Vill du att jag steker några ägg åt dig?
-Nej det behöver du inte
-Men vill du ha det så gör jag det
-Hinner du det då?
-Jag hinner allt, jag fixar några ägg

En konversation mellan mig och min sambo en morgon. Jag ställde mig och stekte tre ägg på direkten. Och vet ni vad? Jag gjorde det med glädje. Jag tycker om att skämma bort honom.

-Jag gör allt för dig det vet du väl!? Säger Kim och klättrar upp på vinden och drar nya antennkablar så jag kan se på tv på kvällen.

Ge och ta! Jag tror att det är grunden för en bra relation. Det tillsammans med respekt, omtänksamhet och en bra kommunikation. Börjar man svartmåla varandra, eller anklaga och leta fel hos varandra. Då är man ute på tunn is tror jag. Jag är övertygad om att jag och min sambo har ett bra förhållande. Det är inte ett rosenrött och vi kan tjafsa och ibland vill jag dränka honom. Men för det mesta är det bra. Det är tryggt och vi lyssnar på varandra.

Det finns ingen jag älskar så mycket som Kim (ja förutom barnen förstås). Jag är galen i den mannen. Han får mig att må otroligt bra. Han är en mycket trygg människa. Han är alltid glad och han får aldrig utbrott. Han är min motsats kanske man skulle kunna säga. Jag är så glaf och tacksam för att jag fått spendera snart fjorton år med honom.

Varför skriver jag om det här? Jo för att det känns som att jag är inne i en period nu då jag känner att jag inte borde skryta om det här, eller prata om hur bra jag har det. Att prata om sina barn och hur fina och bra dem är det är en självklarhet för de allra flesta. Men man ska inte prata om vilken bra karl man har. Så känns det. För mig går det här hand i hand. Jag vill berätta om min man med, mest hela tiden. För att just nu är detta min hela värld och man pratar ju om sånt man är med om.

Samtidigt som jag är tacksam så är jag så frustrerad. Jag hatar att se folk i min närhet må dåligt. Det tär på mig. Nu är det ju inte mig det är synd om. Det är inte jag som mår dåligt. Men jag lider, mer än jag tror att folk förstår. Jag ältar och tänker på det hela tiden. Livet är kort och jag tycker inte att man ska leva i en relation som man mår dåligt i. Det finns män där ute som skulle ta ner månen till er tjejer. Men det är inte mitt beslut och jag förstår att det är hur svårt som helst. Det är bara ni som kan bestämma. Men frågan är om det är värt det i långa loppet. Man lever bara en gång och då ska man leva så gott det går.

Folk tycker att jag är ilsk och biter ifrån. Det gör jag oxå och kommer alltid att göra. Men jag är ärlig och jag säger vad jag tycker. Har märkt att det inte alltid är så populärt och jag ser blickarna jag får. Men jag tar dem! Hellre det än att låtsas vara någon jag inte är. Har även bestämt mig för att mer eller mindre hela lägga ner en relation. Det här är ett extremt fall och jag orkar inte mer. Jag blir knäpp. Det skulle ni oxå bli om ni visste hela sanningen. Folk ber mig tagga ner och låta henne leva som hon vill. Lätt att säga när man finns på avstånd och inte behöver utsättas för blickar, ord och lögner.

Men skulle jag i framtiden behövas så ställer jag upp på stört. För sån är jag oxå. Jag gör det mesta för er! Men i det här fallet tror jag att hon behöver hjälpa sig själv! Hoppas bara det sker innan hon blir fyrtio.

Önskar att jag hade en stoppknapp. En sluta bry dig knapp. Eller låt dem sköta det själv. Det gör jag, men å vad jag skulle vilja gå in och styra upp överallt. Finns det en diagnos för det här tror ni?

Ännu en helg att lägga till handlingarna. Den blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig. Men vissa mycket bra inslag blev det allt. På fredagen åkte jag in till stan och mötte upp tjejerna på stan. Där var det inte så mycket att ha så vi knallade upp till Tina och åt på Jacobs. Sen drack vi vin och snackade ett par timmar. Mycket trevligt! Vi känner verkligen varandra utan och innan och kan vara ärliga med mot varandra. Det är något jag verkligen uppskattar. Jag älskar när man kan vara ärliga mot varandra men ändå inte såra varandra. För det kan ju tyvärr vara så att man sårar varandra om man är för ärlig. Men det gör inte vi utan vi kan säga det mesta till varandra. Satt och listade våra dåliga och lite halvknasiga sidor. Otroligt roligt och givande!

Dagen efter kom Charlie upp på en kaffe på morgonen och sen knallade jag och Tina ner på stan och tog en lunch. Det var folk överallt och vi fick knapp sittplats. Mest barnfamiljer eftersom Svampbob och Nicke var på stan. Jag vet själv hur det är att vara ute med barn. Det är inte alltid lätt och barn har en förmåga att springa omkring. Barn är barn och så är det ju. MEN som förälder måste du ha koll på dina barn när du är på allmäna platser så där. Det satt några barn brevid oss, de hade ett eget bord eftersom det var sån platsbrist. Föräldrarna satt kanske fem meter bort. Barnen hade fått en varsin ballong som dem viftade i ansiktet på oss. Tina fick den i ansiktet ett flertal ggr. Det är inte okej. Man vill ju inte ha ballonger i maten när man är ute och äter. Men det är inte barnens fel här utan de vuxna skulle ha haft mer uppsikt över sina barn. Alla gillar inte barn och vill inte ha dem på ett café. Så långt skulle jag aldrig gå. Men är barnen så gamla som de här var. Runt fem års ålder skulle jag tro. Då kan man prata med barnen och visa dem hur man beter sig. Sen kom Kim och barnen och hämtade mig och vi skulle åka och handla. Nån Barnmässa hanns inte med och det gör mig ärligt talat inte så mycket. Var ändå för trött för att gå och Lukas behövde vila middag där hemma.

När vi svängde in på parkeringen utanför Coop så small det! En gubbe backade ut sin bil precis framför oss så vi smällde in i den. Barnen började gråta och ja det var ju mindre roligt. Först var vi lite chockade men sen när vi kommit hem och tänkt och läst på lite så känns det ju verkligen som att det inte var vårat fel. Han som backar har ju väjningsrätt och måste se sig för innan han backar. Han måste ju veta att det är helt riskfritt. För han backade precis ut framför nosen på oss så det fanns inte en chans att stanna. Jaja så kan det gå ibland. Vi får väl se vad försäkringsbolaget säger.

På kvällen sen bjöd vi hem mamma på tacos sen tog jag kvällen tidigt. Igår kollade vi på ett hus och sen hade vi besök av Kims bror. Kim målade väggarna i rummet sen började han att riva en vägg. Vi ska öppna upp halva väggen mellan kök och vardagsrum. Han var som ett barn på julafton. Han älskar när han får slå sönder saker :) Allt han gör blir bra så han har mitt fulla förtroende.

Idag mår jag så där. Ont i huvet och halsen. Lukas är snorig och har sovit nonstop hela natten. Han sover redan middag för han var helt slut stackaren. Han går mer och mer lillen. Han är så söt! Han går några meter sen ställer han sig och applåderar sig själv. Jag har gjort det så mycket här hemma så han tror väl att det hör till att klappa händerna när man går. Samtidigt har han världens största leende på läpparna.

Tycker att det känns att vi ställt fram klockan. Felix väckte mig imorse och tur var det. Jag hade ställt alarmet på mobilen men inte ställt klockan på den. Så hade inte han väckt mig så hade han missat skolbussen. Annars är han aldrig vaken innan jag väcker honom så det var ren tur.

Nu är det dags för lunch här på Bläckhornet!

Ikväll är det tjejkväll! Vi ska gå på stan och sen ska vi käka och hem till Tina för att dricka en massa vin och snaggla järnet! Det ska bli awesome! Jag kände att det var på tiden imorse när jag vaknade. Felix hade kissat morgon och lillebror passade på att slänga ner mina hudvårdsprodukter i toan. Felix skrek och jag sprang in och fiskade upp dem. Lagomt fräscht så där! Så ja det ska bli kul med lite vuxenaktivitet.

Annars är det lugnt här hemma. Håller på med vikten och har tappat två kilo sen i måndags. Har promenerat varje dag. Igår kväll gick jag och Terese en runda i mörkret. Mycket skönt! Annars håller vi fortfarande Cocos instängd. Men igår kom han in stolt som en tupp, jag kände att han var kall. Antagligen hade han bråkat så pass med luckan att den gått inåt så han kunde smita emellan. Ena klon var kluven och det blödde så jag gissar på det. Han hade en hel häck med sig in. Det var bara att kamma och slita i honom. Så här såg det ut på golvet efteråt. Det är härligt med djur!



Lukas har börjat gå. Vi applåderar och ropar hejaramsor här hemma. Men han är fortfarande en liten fegis. Går längs väggarna för det mesta men går fem-tio steg hela tiden oxå. Kul! Om en vecka börjar han på dagis. Herregud, våran lilla korv!

Helgen bjuder för övrigt på Barnmässa och husvisning. Kul när det händer nåt! Annars är man inte så kräsen vad det gäller händelser numera. För några veckor sen när jag och Kim spånade på aktiviteter man kan hitta på för att ha kul så sa han "ja eller ett samlag kanske". Jag menar inte att skriva om vårat sexliv men jag tyckte att kommentaren var så jäkla klockren. Det visar på att man som småbarnförälder inte är så kräsen vad gäller aktiviteter. Eller att man aldrig hinner med sig själv. Det är lite så faktiskt. Men det är härligt oxå, man ska veta att man lever.

-Vem älskar jag mest i hela världen?
-Din Babitchio

Dialog mellan mig och Alice imorse. Jag kallar henne babitchio ibland. Vet inte varför men jag har smeknamn på alla jag känner och på barnen och Kimpa byter jag dom konstant. Ja jag är lite knäpp men det står jag för. Jag är i alla fall ingen tråkig människa och det är jag glad för.

Trevlig helg på er mina små gurkor!

För ett och ett halvt år sen kollade jag och Kim på ett hus. Huset var gigantiskt. 330 kvadrat uppdelat på 12 rum och kök. Kim var riktigt sugen, jag med smått. Men vi bestämde oss för att avstå. Nu är vi sugna igen. Det var risigt på sina ställen men mellanvåningen var helt renoverad. I ett sånt här stort hus kan man ju bo samtidigt som man renoverar utan problem dessutom. På undervåningen fanns 5 rum, en toalett, mellanvåningen matsal, kök, liten toa, två vardagsrum och två mindre sovrum. Övervåningen bestod av två stora rum, en hall och två graderober stora som små rum. Vi åkte förbi huset igår och det bor fortfarande inga där. Det såldes eller drogs tillbaka kan jag tro så här i efterhand.

Frågan som slår mig är. Skulle vi ha satsat?? Sätter in några bilder åt er så ni får se hur det såg ut. Har bara några halvdåliga men ändå.




Skitig som hell men ruskigt stort




Garderob/rum tredje våningen


Rum mellan garderoberna


En likadan icke färdigställd


Hall utanför rummet


Sån här trappa genom hela huset. Inte så barnvänligt kanske


Litet rum andra våningen


Vardagsrum andra våningen





Vad tror ni? Finns det möjlighet här? Nu är det ju inte till salu men ändå. Vet att jag är knäpp som drar iväg det här inlägget. But I had some time to kill ok?

Det här med att hålla en av fyra katter inne var ingen höjdare alls. Vi låste luckan för utgång men de kan komma in som de vill. Vaknade säkert 10 ggr inatt av att någon stod och bonkade på luckan. Sen vaknade både Lukas och Alice och imorse kom Alice in och sparkade på mig klockan sex när jag precis somnat om. Men idag verkar det som att Cocos accepterat sitt öde. Men fy för kattlåda säger jag bara. Han sprätte ut grus överallt, halva lådan utanför. Tur det är tillfälligt.

Har haft väldigt ont idag. Tog en långpromenad med Kajsa och när jag kom hem gjorde det ont. Låg ner i Felix säng och vilade efter lunchen. Sen var det kört, kom knappt ner. Haltade iväg till dagis och hämtade Alice. Att vända på kroppen går knappt. Känns precis som foglossning faktiskt. Exakt som det! Men jag ska fortsätta gå, det går ju bra det är ju mest efteråt det gör ont. Svårt att bli av med fettdepåer genom att sitta på röven liksom.

Idag kom Felix hem med en sak som gjorde mig så ledsen. Barn kan verkligen vara grymma. Det är så ledsamt att se. Pratade med Felix och sa till honom att man behöver inte tycka om alla. Men man får aldrig vara elak och mobba/reta någon för det. Detta var han helt med på. Det var inte han som hade varit dum alltså, utan en annan kille. Jag mailade till deras fröken. Vill inte vara en besserwisser eller skvallerkärring men jag tyckte att hon behövde få reda på det här. Det är lätt att missa såna här saker. Jag är väldigt noga när det kommer till såna här saker. Jag pratar värdegrund med Felix dagligen. Pränta, pränta, pränta. Han har ett stort hjärta min son. Kim hade namnsdag i söndags och frågade på skoj vart alla hans presenter var. Felix går iväg en stund och kommer tillbaka med pengar från sin plånbok. Det var allt han kom på att ge. Sen igår hade han en pezgodis kvar i sin gubbe. Då gick han och frågade både mig och Kim om vi ville ha den sista. Fast han säkert ville ha den själv. Samma sak på dopet i lördags. Vid ett tillfälle fick alla barn komma fram. Då tog Felix hand om Alice där framme och höll henne i handen och såg till att hon satte sig på en pall när prästen bad om det. Jag är löjligt stolt över honom ska ni veta!

Idag går mina tankar till våra kompisar som tvingats säga adjö till sin fina hund. Det är så ledsamt. Jag älskade den hunden! Mycket på grund av att han påmninde så om mammas Lukas. ♥ Men han har det bra nu och studsar runt i sin hundhimmel fina lilla vovven.

Nu ska jag pallra mig iväg och se på Desperate! Pöss!

Har inte skrivit på ett par dagar. Har inte funnits tid helt enkelt. Det har gått i ett här hemma. Har köpt en Se o hör men till vilken nytta vet jag inte. Jag har inte ens hunnit läsa den, samma sak med Vi föräldrar. Tog mig igenom NKP idag, det krävdes två omgångars läsning. Vilket säger en del då den är tunn som skrutt. Men vi har haft en mycket bra helg. På lördagen var vi på dop. Det var lilla Julia som döptes i Visnum och efteråt var det mat och tårta i Prästgården. Mycket lyckat. Härligt att vara på dop som man själv slipper att anordna.


Väntar på att dopet ska börja.


Alice är tokig i Julia (har döpt en docka till Julia här hemma)


Fin och mycket god tårta!

På kvällen såg vi på I vildingarnas land och jag somnade. När vi lagt Felix såg vi på The tourist. Gillade den faktiskt, Depp var ju med :) På söndagen åkte vi hem till Kims mamma på middag. Hon fyller år i veckan så hon skulla firas lite. Innan strosade vi runt på Karlsson. Svärmor bjöd på mycket god mat i vanlig ordning. Hon är fantastiskt duktig.




Alice tallrik, hon åt kanske en eller två tuggor




Lukas moffade och åt som om hans sista stund var kommen


Felix köpte en helikopter på Karlsson som han byggde ihop



Idag började jag dagen med en långpromenad med Kajsa. Sen lämnade Kim in Cocos till veterinären. Det var dags för kastrering och chippning. Han kom hem vid lunch och hade lämpligt nog med sig lunch till oss. Sen väckte vi lillgurkan och åkte in på ettårskontroll. Lukas gillade inte sprutorna utan grät en del. Han är en stor kille som ni vet. Vägde 13 900 ungefär och var 83 cm lång. Efteråt handlade vi mat och sen åkte vi och hämtade Cocos. Han mår bra men måste vara inomhus i en vecka ungefär för att det öppna såret ska kunna läka. Så vi fick åka och köpa kattsand innan vi hämntade hem de andra två från dagis/skola.

Har bestämt mig för ännu en diet (ja jag vet jag är dum i huvudet) eller ja det är ju bra men kan verka skrattretande I know! Men va fan, det är dags att agera. Träffade två tjejer som gått på soppa nån vecka och pratade om diet och de är inte ens tjocka så det säger en del. Förr i tiden provocerade detta mig mycket när smala människor gnällde på att de åt för mycket och ojade sig hit och dit. Idag tycker jag att det är bra att de tar tag i det i tid. Det är bättre att agera i tid istället för att vänta tills man väger 30 kg för mycket. Det blir så mycket svårare då. Jag har börjat få ont i höften. Känns som foglossning och ibland haltar jag här hemma. Det är ju säkerligen pga min övervikt. Så ska det ju inte behöva vara liksom. Önskar att jag har styrka att pallra mig igenom detta. Har en idé som löper över 16 veckor får se om det blir som jag tänkt. Antagligen inte haha men men. Nog om detta!

Det sägs att vintern kommer tillbaka sju gånger. Sommaren däremot kommer aldrig tillbaka. Det här har man ju verkliget sett bevis på både en och två ggr. Dagen är ett lysande exempel på att det är på det här viset. Hade hört att det skulle komma en decimeter och jag såg det redan inatt när jag var uppe ett par ggr. Funderar allvarligt på att inte sätta min fot utanför dörren idag. Barnen behöver luft men å andra sidan så överlever de ändå. Svårt att rulla vagnen idag och jag kan inte ha lilleman på marken heller. Då var det beslutat, yes!

Är lite småseg idag. Nu är Lukas i en period då han vaknar tidigt på morgonen och håller låda igen. Han vaknade runt halv fem och sen dess har han babblat i sin säng. Han somnade om tio över sex. Tio minuter innan min klocka ringer med andra ord. Alice har vaknat tre nätter i rad hon med tätt följt av lillebror. Så idag är jag trött igen! Kom knappt ur sängen imorse så Kim fick upp Felix. Men jag pallrade mig upp jag med. Inte mycket att välja på precis. Har städat huset, dammsugit och moppat. Ska vika en jäkla massa tvätt sen men tog en paus först.

Lukas leker på golvet här och Alice sitter och surfar på tuben. Nu är hon nöjd men nyss var hon förbannad. Hon ville se nån tysk bajsflilm som hon sett igår. Några djur som bajsade på varandra (ja ni hör ju) men lätt att hitta den då, not! Men det var väl lika bra det. Nu ser hon Muss Piggs julsaga.

Nu är jag för trött för att skriva nåt mer! Ha en trevlig helg nu då!

And I´m still fat!

Ja det är härligt när det går åt rätt håll. Det smälter ute och solen skiner då och då. Det märks att det är vår på det sociala planet likaså. Man får inbjudningar åt höger och vänster och helgerna börjar bokas upp. Har tre bokade helger på raken nu. Det är allt från dop, mässa, födelsedagsmiddagar till tjej & sexpartyn. Men jag gillert! Det gör jag verkligen. Sitter hemma tillräckligt mycket.

Annars är det mycket att fixa med just nu. Det ska bokas och planeras in. Det är väl så när mammaledigheten börjar gå mot sitt slut. Jag har länge längtat efter att få börja jobba och det gör jag fortfarande men, det här med att lämna Lukas på dagis är inte lika lockande. Han är ju min lilla karamell. Ska han spendera hela dagarna på dagis. Min lilla plutt, mitt lilla gryn! Ska snart få tid för inskolning. De ville ha mig att börja senare men jag bad om att få den tiden jag ansökt om från början. Det är ju inte mitt fel att ansökningen försvann. Jag var ute i god tid och nu har de lovat att fixa det.

Är inte helt imponerad av kommunen just nu kan jag säga. Kan inte skriva nåt om det här men jag gissar på att tjänstefel har begåtts. Det kan inte vara nåt annat! Sen är jag rätt så trött på ointelligenta människor. Visst jag är själv ingen Einstein men nog fan tänker man efter och reflekterar lite innan man öppnar munnen. Och det ni läste om i NKP om barnet som stängts in på en förskola. Det är inte heller nåt som imponerar precis. Jag har vetat detta ett tag och vet vem som stängde in, vart det hände och vem som blev instängd. Men det var inte på mina barns dagis kan jag säga. När jag läser sånt här så längtar jag ännu mer på att få börja jobba och vara en BRA pedagog.

Ska på dop på lördag vilket får mig att komma in på ämnet kläder. Jag kan lova er att det inte är lätt att hitta kläder när man är en tjockis. Och när man väl hittat nåt som passar så ser det inte bra ut. Spelar ingen roll vad jag sätter på mig. Kan ju lika gärna klä mig i en sopsäck. Detta får mig att komma in på ämnet diet. Jag får ofta frågan om hur det går och folk är snälla och säger "Nu har du gått ner va? Det syns". Men sanningen är den att nej det har jag inte! Gjorde det ett tag och blev väl av med fem pannor men sen dess har det gått käpprätt åt helvete. Vågen pekar stadigt uppåt och det här är riktigt deprimerande faktiskt. Men nu får det fan vara nog! Det har jag sagt hundra gånger och ni är nog lika trötta på det som jag är. Men det funkar inte, det gör det inte. Fortsätter jag så här så lever jag max 20 år till skulle jag tro. Det är bara att titta på historian. Farmor dog i hjärtinfarkt när hon var femtio, min pappa höll på att dö i en han med när han var femtio men överlevde och dog tio år senare istället. Min morfar dog utanför mammas sovrum när hon var tretton år, oxå han i en hjärtinfarkt. Jag vet hur jag ska göra men det gäller att hålla ut vilket är lättare sagt än gjort när man är uppfödd på godis. Men det är klart att man kan om man bara vill.

Men jag är en addict, det är ju så. Det är ett sjukligt beteende det erkänner jag och jag är så medveten om detta. Men jag har lite olika planer för att få viss bukt med det hela. Men ja vi får väl se hur det går. Men det är ju bara att stänga munnen det ska ju inte vara så svårt, eller?

Nu ska jag gå och se på Sneckern och sen är det GREY`S! Life is sweet!

Spotify på hög volym i lurarna, bloggar och bara njuter av livet. Det är riktigt fina grejer det! Här kommer jag sitta de närmsta fem minuterna som det kommer ta mig att skriva det här inlägget. Brukar spendera fem minuter per inlägg ungefär, lite längre om jag skriver långt. Det är därför alla inlägg jag skriver är lite flummiga eftersom jag bara "bajsar" ur mig dem haha nu vet ni det oxå.

Började dagen med att lämna Alice på dagis sen tog jag och Lukas en långpromenad med Terese och Harry, mkt trevligt! Och solen sken, helt underbart. Sen kom jag hem och myste med Lukas. Han är fantastisk. Han har blivit ganska mammig och vill gärna ha koll på vart jag är och han ska vara nära. Låg på magen i sängen förut och pratade i telefon och varje gång han passerade mig så lade han sitt lilla huvud på min rygg och myste några sekunder innan han knatade vidare. Sån är han min lilla skatt. Samma sak när man bär honom då lägger han alltid sitt huvud på min axel och myser. Så har aldrig de andra två gjort. Lukas är mycket mer myssugen än Felix och Alice någonsin varit tillsammans.

Alice myser med mig och är mysig hon med. Hon tycker om mig och jag är hennes bästa vän idag. Härligt! Felix har hemligheter från skolan som han sedan berättar eftersom han inte kan hålla snattran och han vet hur mycket jag uppskattar hans små historier från skolan. Men jag sa att han absolut inte behövde berätta så länge det inte var farligt eller förbjudet så var det helt okej. De är för härliga!

Men jag mår inte så bra idag, fysiskt alltså. Har väldigt ont i ett ben och stapplar fram. Sen fryser jag och känner mig sjuk, ont i kroppen och ja ni vet. Kände mig väldigt trött imorse när jag vaknade. Jag kommer antagligen må mycket bättre imorgon som tur är. Sen har vi åkt på en annan otrevlig grej. Ni kommer att tycka att jag är knäpp som erkänner detta en vi har fått mask igen. Tyvärr inte första gången. Alice var så trött igår så hon somnade i Kims knä vid halv sju på kvällen. Vi lade henne i hennes säng och sen vaknade hon efter en timme och grät och det var nåt med rumpan såg vi. Vi laxerade henne eftersom hon bara bajat tre ggr på tre veckor (ja ni läste rätt) och sen var det maskar i avföringen och i rumpen. Usch! Så alla vi som var vakna klämde i oss maskmedel och idag har vi bytt allas sängkläder till barnens stora glädje (behövs inte mycket för att roa). Lukas fick mosad tablett i sin morgongröt. Nu ska vi ta en dos till om två veckor. Det går på Alice dagis och det verkar gå runt och har gjort sen i somras. Jag är van det är fjärde gången jag får mask på tre år (har aldrig haft det innan dess). Första gången var det hemskt nu är jag van. Men ja det är vidrigt. Hoppas ni inte tror att jag är en slusk. Det har inget med hygien att göra för då hade jag inte fått det. Duschar varje dag och har tvättahändermani. Men man andas in ägg och de kan leva länge i damm och sängkläder mm och sen blir det maskar två veckor senare. Jag är jävligt trött på detta.

Nu ska jag gå och se på Desperate housewives som börjar idag. Härlisch! Sen blir det sängen.


Alice vet att det ligger en näbbmus utanför huset och hon går och hälsar på den med jämna mellanrum. Givetvis är hon nästan näck. Hon får på sig kläder varje dag men i slutet av dagen ser det ofta ut så här.


Musen är jättesöt och liten och har nog en större mamma och pappa tror Alice


Kim har hämtat hem fyra tapetpärmar som vi sitter och bläddrar i. Den här är en av dem jag gillar.


Vem döljer sig bakom dörren?


Tittut!

Har just tittat på En unge i minuten och jag älskar det. Precis som alla andra som någon gång fött barn. Man blir så nostalgisk och tårarna rinner. Man känner igen sig och man kommer ihåg smärtan så väl, för väl. Men man utsätter sig för den frivilligt gång på gång. Men jag älskar det, jag älskar förlossningar. Fast man vet att det gör så ont och är så jobbigt men det är värt det och det är så fantastiskt. När jag fick reda på att jag väntade Felix så grät jag nästan en skvätt direkt för att jag var så rädd för förlossningen. Jag var 21 år och livrädd. Bara tanken på förlossning fick mig nästan att trilla av pinnen. Men desto mer tiden gick ju mer förlikade man sig med tanken och förlossningen närmade sig och när det var dags så var största delen av rädslan som bortblåst. There´s no way out of this liksom. Felix förlossning tog sin lilla tid men jag hade smärtlindring så det hette duga. De ville ta bort min epidural efter ett par timmar men det fick de inte för mig. Det kändes som att bajsa, som när man är förstoppad det hände liksom inget. I vissa värkar så hoppade jag över det här med att krysta för att jag inte orkade. Jag kände ju knappt när värkarna kom. Kändes bara som en stor bajkorv var på g.

När jag födde Alice så kändes varenda liten värk och jag sög i mig lustgas som om livet stod på spel. Jag vägrade vända på mig och slängde mig runt i sängen. Tillslut röt barnmorskan åt mig "Det är inte bara dig det handlar om" så skrek hon. Så jag lugnade mig och vände mig om på sidan och då kom första krystvärken och som jag klämde, sen slängde jag mig på rygg igen och klämde igen och Alice var ute.

Lukas drog ut på tiden. Det gick fort i början men kom aldrig några krystvärkar. Jag var sjukt trött och tänk uppgivenheten när BM gång på gång berättade att bebisen inte flyttat sig längre ner, "den ligger kvar däruppe". Fy fan, det var vidrigt. Misstänkt stort barn står det i journalen. Ja tack! Men efter maxhöjning på droppet åkte han ner och var ute på två värkar även han. Jag var så lycklig. Jag hade fått en undebart vacker pojke och framför allt jag SKULLE ALDRIG MER FÖDA BARN IGEN!

Jag är fortfarande lika övertygad. Det blir inga fler barn här. Vi har fått tre små underverk och jag är så nöjd så. Jag är snart trettio och är klar med barnafödandet, nu ska jag njuta av deras uppväxt och närvaro. Man får ta vara på varje ögonblick för de växer upp fort. Titta bara på Felix, han är snart åtta år. Jesus! Vad hände? Var det livet som hände? Felix liv. Underbart är det iaf, men underbart är kort som Uggla sjunger. Men som tur är går det inte så fort som fyra sekunder. Har ju åtminstonde arton år med yngre inneboende kvar här hemma, det får man glädjas åt.

Har varit i lekparken med mina juveler idag. Alice var överlycklig och spran i varje pöl, en del stora som mindre sjöar. När vi kom hem var hon blöt vill jag lova. Kramade vatten ur hennes strumpor och stövlar. Men hon var lycklig det var det viktigaste. Har varit en fin dag!

Eric gick ju och vann och det är vi mycket glada för. När Danny fick sina poäng där i slutet så skrek jag så Felix och Kim höll för öronen. Jag tycker att han var den rätta vinnaren, han bjuder på show, han är sockersöt och låten är trallvänlig. Danny hade funkat han oxå det säger jag inget om. Nördig som jag är röstade jag på Eric fem gånger och en gång på Swingfly. Nej jag har inget bättre för mig!

Annars är det rätt segt idag måste jag säga. Nu kommer jag nog att gnälla igen. Lukas väckte mig vid halv fem, sen somnade han inte om. Stoppade in nappen i munnen på honom flertalet gånger men han slängde bort dem och låg och fräste saliv och babblade istället. Jag tvingade upp min sambo sen låg jag kvar en stund. Jag går inte ur sängen innan sju en lördag. Kim gick inte upp vid fem heller såklart om nån nu trodde det. Sen har det gått i ett här hemma. Lukas har varit trött och gnällig och när han var nöjd så gnällde Alice eller ställde till med nåt. Kim har jobbat i rummet. Ibland önskar jag att jag var hantverkaren här hemma. Därinne får man iaf vara ifred. Drömmen är att få lite sovmorgon. Helst så att man vaknar av sig själv. Långfrukost och en bra tidning att läsa till. Sen slappa en timme i soffan framför tv:n. Men nej jag har ingen soffa i huset ingen tv heller haha. Det har varit jordbävning och tsunami i Japan men det är Maria Röös det är synd om bara så att ni vet!

Idag blir det vanliga söndagssysslor. Felix har en kompis här och jag ska snart laga lunch till familjen. Sen blir det tvättvikning och allmäna söndagssysslor. Igår var vi i Karlstad och tittade på tapeter och handlade lite. Är inte helt överens än men vi har några som vi båda tycker om. Jag brukar låta Kim bestämma men när det gäller tapeter tänker jag säga mitt kan jag lova. Hittade en så snygg igår men jag vet inte om den skulle passa i längden. Men fasiken vad mycket snyggt det finns. Men vi ska prata lite mer om hur vi ska ha det. Vi ska riva en vägg oxå och det får man ha med i beräkningen. Har valt tapeter till Lukas rum oxå tror jag. Men det finns som sagt mycket fint. Vi hade barnvakt men tog med oss Alice. Köpte med bullar för att vi skulle göra egna semlor. När vi kommer hem har barnvakten ätit upp våran mandelmassa. Vad är oddsen på det? Men vi gjorde med vaniljkräm istället. Mycket godare om ni frågar mig. Men å andra sidan så gillar jag inte mandelmassa heller.

Japan ja, fy fan vilken katastrof. Man tycker att det bara ser ut som lite vatten tills man ser hur det river med sig hela hus då förstår man vilken kraft det har. Fruktansvärt. Än en gång blir man glad att man bor i Sverige.

Ser verkligen fram emot kvällen. Solsidan (var så jäkla bra sist) och sen BB live. Yes!

Måste ju berätta om Alice oxå. Vilken stjärna hon är ändå. Vi åt på Max igår och hon fick en ballong av tigern och en ung kille. Men den gick sönder så jag sa att hon fick gå och fråga om en ny. Ja säger hon och piper iväg och ställer sig framför dem en lång stund. När jag går dit ber hon om en ny som hon får. Så tuff var inte jag när jag var liten. Jag hade antagligen inte ens gått fram i släptåg av någon vuxen. Sen imorse drog hon i Kimpas tröja. Då tog han den och drog över henne så att de satt ihop. Varpå ungen utbrister "Men pappa jag är inte Ru". Hon är rolig ibland ♥




Alice i en stl 80. Förstår inte ens hur det är möjligt att knäppa den i grenen.


Jag har klippt Lukas så han ser ut som en liten munk. Han går nu under namnet Friar Tuck. Kärt barn har många namn. Jag har smeknamn på alla. Måste vara nåt fel på mig.


Alice aka Lilla Ru

Nu är det lite drygt en timme kvar till finalen. Jag erkänner att jag blivit en nörd! En schlagernörd! Det hade jag aldrig trott. Ikväll håller jag och Felix på Saade. Jag tycker att låten är lite barnslig, typ gjort för barn men jag gillar den ändå. Jag gillar Eric, han är så jäkla söt! Som tvåa håller jag på Danny. Sen gillar jag Swingfly, jag älskar ju rap! Kim tror att The Moniker kommer att skrälla. Felix håller oxå på Saade, hans andra favoriter är Sara Varga och Bengtzing. Vore kul att se Saade åka till Tyskland så idag lägger jag min röst på honom.

Vilka håller/höll ni på?

(För exakt fyra år sen blev Alice till och den dagen var det oxå final i Globen)

I ny positiv anda kan jag skriva om att vi hade en sån mysig dag här i tisdags. Lukas skulle till tandläkaren och medans han och Kimpa var där så passade jag på att handla mat med de andra barnen. Det går numera bra att ha med Alice i mataffärer, hon går vid min sida och uppför sig bra. Sen åkte vi till Mc Donalds och intog middag. Mycket mysigt! Donken är kanske inte en annans förstahandsval men perfekt när man är iväg med barnen. Lukas fick middag innan vi åkte hemifrån men försökte sno allt vi åt. Han fick smaka lite av Alice burgare och en del strips. Han var mycket nöjd. De andra med. En mysig kväll med familjen helt enkelt. På dagen var Kajsa och lilla Tuva här och gjorde oss sällskap, trevligt det också.

Igår valde Kim en film i min ära. En komedi med romantiska inslag. Jag visste utgången. Eftersom jag vaknat innan fem på morgonen så somnade jag här och där och ja mest hela tiden. Pratade nyss med Kimpa i telefon och jag kunde berätta hur det slutade utan att jag sett slutet. Hade alla rätt. För att även om jag gillar de här filmerna så är de sjukt förutsägbara. Det är hela tiden kärlek men den är ibland undermedveten. Någon gör bort sig eller ljuger eller ja nåt sånt. Sen ska det erkännas och dessa känslor ska berättas om. Och det ska vara offentligt. Helst på en fest där alla andra hör och det får gärna vara en mikrofon inblandad. Och alla i bakgrunden ska aha och oha och sen en kyss på det. Men tack för att du valde en film som passade mig älskling. Nästa gång kan vi se nån dålig sci fi för jag somnar ju ändå alltid.

Annars har jag gråtit lite på morgonen. Jag är så jäkla blödig och tårar rinner framför Big brother. Ja ni hörde rätt! Alla gillar Gurkan och berättar om hans stora hjärta och hur mycket de älskar honom och det får mig att lipa. Det är ju på riktigt liksom. Människor och deras olika öden. Det blir inte bättre när jag loggar in på aftonbladet och läser om den lilla treåringen som ströps på en förskola igår. Det ska ju vara bälten som knäpps upp på deras hjälmar och att det går på några sekunder är ju helt sjukt. Trädet ser mest ut som en buske. Sen läser jag att en familj förlorat sex barn i en brand. Barnen var mellan sju månader och elva år. Alla utom en treårig tjej dog av röken. Hon såg på tv och sprang ut till mamman och berättade om röken. Mamman mjölkade kor och pappan låg och sov i mjölkbilen. Fullkomligt vidrigt! Just det här att man har ett eller flera älskade barn och på några sekunder är det över och dem rycks ifrån en. Jag kan nästan inte andas när jag tänker på det.

Just nu är det lugnt i huset. Barnen huserar i våran säng och ser på Ice age 3 och jag ska snart börja med dagens middag. Ikväll blir det tv eller film gissar jag på. Same old same old :)

"När man läser din blogg så kan man tro att du inte tycker om dina barn"

Kan väl förstå det här påståendet till viss del. Jag skriver mycket om barnen och ofta om sånt som jag tycker är jobbigt. Men det finns förklaringar till det. Jag är hemma och mer eller mindre allt som händer handlar om barnen. Bloggen är mitt gnällställe och min terapi och jag har inget behov att sugarcoata allt som händer i mitt liv. Så ja det blir en del gnäll på barn och sånt. Sen har jag varit hemma 1,5 år nu och då brukar jag börjar tröttna på hemmalivet. Så har det varit med alla tre barnen. Eller alla tre mammaledigheterna.

Men:

Jag älskar mina barn mest i hela världen. Tro inget annat! Felix är en supersmart, rar och fin kille och jag är stolt över honom varje dag. Igår när han kom hem från skolan så hade han en Lyckoslant med sig (tidning de får i skolan). Han var så stolt över denna tidning eftersom Eric Saade var med i den. Det var ett tvåsidigt repotage om honom. Felix tindrade och sa att "det står om honom i den här för fasen". Sen skyndade han sig in och läste om honom. Han är hans idol och det pratar han högt om. Jag blev såklart lycklig och fällde en tår i vanlig ordning.

Alice är en livlig liten tjej. Imorse väckte hon mig kvart i fem med skrik och bråk. Hon testar mitt tålamod både en och två gånger varje dag. Men det finns ingen som är sötare än henne. Jag smälter varje gång hon öppnar sin lilla mun och pratar med mig. Hon kräver mer av mig som mamma men det ger jag henne givetvis så gott jag kan och det kommer jag alltid att göra. För det mesta är hon fantastisk. Hon är glad, smart, söt och rolig och leker med sina djur. Alla gillar Alice. Hon lämnar få oberörda.

Lukas min söta lilla korv. Alltid glad och nöjd. Våran lilla betraktare. Vårat lilla mirakel. Ska bli fantastiskt att se honom växa upp. Och det gäller givetvis dem alla tre. Det går inte en dag utan att jag är tacksam över att jag får vara deras mamma och att de finns i vårat liv. Jag ska ägna mitt liv att få dem att må bra och vara lyckliga. Hela mina dagar går ut på att få dem att må bra.

Men: Ibland är det riktigt tufft att ha barn. Det är ingen lek och ingen dans på rosor. Speciellt inte med små barn. Det är en del jobb med två små barn. Men jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Men nu är jag nöjd. Jag har fått mina tre barn som jag alltid velat ha. Jag ska få se dem växa upp och det gör mig lycklig, riktigt lycklig. Och jag är faktiskt en ganska bra mamma trots allt det ska ni veta. Jag gör ett hästjobb här hemma precis som de flesta andra mammor.

Nu har vi klarat av den biten. Bra där!

Igår hade jag fullt fokus på ett möte hela dagen. Jag skulle fixa en dagordning och fika inför detta möte. Idag när jag kommer och lämnar Alice på dagis så inser jag att jag missat en annat möte som var där igår. Jag är ju med i brukarrådet på dagis. De hade tydligen möte igår men det hade jag helt glömt bort. Det hade förvisso blivit tight om tid men det hade jag väl kunnat ordna. Jag bor ju 200 meter från dagis så det var synd att de inte ringde efter mig. De tänkte att jag kanske var sjuk eller att barnen var sjuka eller så. De borde veta att jag aldrig missar nåt annars och inte utan att höra av mig. Jaja så kan det gå.

Känner mig lite vilsen. Som om jag hade äppelmos i hjärnan eller nåt. Man blir ju inte särsklit alert av att vara mammaledig. Det är inte så att man får så många tankenötter eller utmaningar att bita i. Mest kids, tvätt, städ, mat, disk hela dagarna. Inte alls som när man gick i skolan och förde intelligenta konversationer med andra vuxna människor. Inget gnäll bara ett konstaterande!

Är ruskigt sugen på att hitta på något. Något vuxet eller något roligt eller varför inte både och? Vill både ha kul med barnen och göra något på egen hand. Men vi har sagt att vi ska få klart rummen först innan vi gör nåt annat. Börjar med vardagsrummet. Det är det högsta prio på. Lukas kan gott sova inne hos oss ett tag till det är inte hela världen. Vi märker att elektroniken tar stryk av att stå inne i garaget där det blir varmt och kallt om vartannat. Blir kondens som kan förstöra den. Fattas bara att det händer. Vi har haft lite oflyt här hemma på sista tiden. säkringar går, internet krånglar, ett element i garaget läcker så vi kan inte köra pannan eftersom då läcker det för mycket därinne. Jaja värdsliga ting kanske. Vi kan ju mätta munnarna varje dag så man ska inte klaga.

Nu ska jag ta hand om en bajsblöja här (intresseklubben noterar).

Fimtittning pågår


Köpte en äcklig pizza. Svart under och helt flottig som ni ser. Tydligen hade "pizzabagaren" stått och penslat på olja efter gräddningen sa Kim.


Saade på hög volym. Alice har hittat en mick. Spotify är bra grejer. Manboy eller poppkulla som Alice säger.


Kim under en hög barn


På mongolisk restaurang. Maten smakade mycket bra. Thaibuffé, mongolisk buffé, sushi och efterrättsbuffé.




Kom ett paket från buzzador. Härlisch!

Kom nyss hem från ett möte. Stod ute i kylan en lång stund och jag är fortfarande kall. Det körde egentligen ihop sig lite så jag skulle ha varit hemma. Men det var jag som hade hand om mötet idag och jag som skulle ha med fika så det var bara att pallra sig dit. Jag älskar möten! Skönt att komma hem till ett tyst hus och slippa läggningen. Inte ofta det sker. Tyvärr är inte garaget uppvärmt så det blir ingen tv ikväll. Vill inte sätta mig i en kall soffa (brukar vara 8-10 grader om man inte haft elementen på). Det var liksom inget alternativ idag. Vi har en tv till men utan box så på den kan man bara se på blu ray.

Annars har jag varit hemma med Lukas och Alice idag. Vet inte vad som hänt med Alice men det känns som att hon gått tillbaka i utvecklingen. Hon har börjat trotsa igen. Ja så känns det iaf. Hon var hungrig förut runt halv elva. Jag gjorde en tidig lunch runt elvatiden. Men hon skull promt ha smörgås. Tills jag gick till frysen för att hämta mat, då skulle hon ha glass istället. Jag berättade för henne att det varken skulle bli glass eller smörgås utan mat. Tillslut går hon med på detta och ska först inte ha ketchup. För att sen vilja ha ketchup men skrika för att jag lagt den på fel ställe på tallriken. Precis som en tvååring. Sen har hon blivit mammig, jag ska med överallt och det är jag som ska ta hand om henne. Kimpa får inte göra nåt. Felix var en riktig mammagris när han var mindre men jag kommer inte riktigt ihåg i vilken ålder tyvärr. Kim åkte med barnen till farfar för att hämta nåt och väl hemma skulle mamma öppna bildörren och släppa ut henne. Men mamma var i Nybble på möte. Jag kan ta att hon skriker men sen börjar hon sparka och stackars lillebror får utstå en del. Hon ger sig på honom i ren frustration. Han tror att hon vill busa och leka med honom och han är så glad så glad för att sedan få sig en hurring. Det känns som ett svek mot honom. Tur att han inte förstår bättre. Givetvis låter vi inte henne slå honom men ibland hinner hon. It breaks my heart! Snabba vändningar är det oxå. Hon är helt fantastisk och gullig för att sen bli ett monster.

Åh vad jag känner mig tjatig. Negativ och tjatig, gnäller på min dotter och alla hennes upptåg. Men jag skriver ju för min skull. Är kul att gå tillbaka och se hur läget var liksom. Men ni måste tröttna haha.

Annars händer det inte vidare värst mycket här. Smooth sailing för det mesta.

Good evening you are very charming and you have beautiful smile, I hope to meet you, because really am interested in you and that´s a great thing, if you have a sweet friend like you, goodnight xxx

Dagens meddelande från en utländsk man på ett community någonstans på webben. Jag har en kompis som bloggar på det stället. Och för att läsa hennes blogg måste man vara medlem på stället. Och det dröser in såna här meddelande. Om jag får många hur ska då inte alla snygga tjejer få? Men jag får ju iaf meddelande från det motsatta könet, kanske skulle vara nöjd haha. För det mesta läser jag dem inte ens. En gång i halvåret öppnar jag upp när jag är inne på sidan mer än de få minuterna det tar att läsa hennes inlägg.

Idag är det lördag (om ni missat det). Dagens planer är att ta sig till Skövde för att gå på restaurang med svärfamiljen. Varför just Skövde kan man undra? Jo min svärfamilj bor ju nere i Mariestad och de brukar vara i Skövde och shoppa (deras Karlstad kanske) och där finns det tydligen en härlig restaurang med en massa sorters buffeér. Min svåger har ju fyllt år så vi ska ut och fira honom. Blir grejt! Återkommer och berättar om det är något jag kan rekomendera. Ja restaurangen då. Min svärfamilj kan jag redan rekomendera, de är fina som få! ;)

Har haft ett par härliga dagar med mina fina barn! Ja onsdagen var så där kul som ni vet men annars mycket mysigt! Det är både lätt och svårt att ta hand om och uppfostra barn tycker jag. För det mesta tycker jag att det är a piece of cake men ibland känns det tufft. Alice och Lukas flyter på mer eller mindre, Felix med. Men Felix är ju först ut så alla hans åldrar blir ju en utmaning eftersom man aldrig gått igenom dem förut. Felix är för det mesta en enkelt kille, men han kan ha ett jäkla humör precis som sin mamma. Mycket går ut på att leda rätt honom och visa vad som är rätt och fel och vad som är okej. Man kan inte bete sig hur som helst. Felix är lite lillgammal och kan rätta mig ibland så hans uppförande är för det mesta gott. Men igår när han hade en kompis här brakade det lös. Alice jagade dem i underbyxor och killarna var upprikigt äcklade av detta (nu har den åldern börjat). Men sen så skrek Felix nåt så fult så jag stannade upp mitt i en rörelse. Jag är ganska hård när det kommer till språket. Jag tolererar inte alls när han är ful i munnen. Han ska inte svära och säga fula saker. Men jag har insett att jag är kanske lite old fashioned här. Han är ju ändå snart åtta år och många av hans kompisar i skolan säger en del fula ord. Men det låter så fult när de kommer ur hans annars så söta lilla mun.

Vad sätter ni gränsen? Ni som har barn?

Nu ska jag ta hand om kids, duscha och fixa innan det bär iväg. Pöss!

Ska vända på det och skriva om den mest fantastiska natten på ja minst ett år. Nej glöm ett år det räcker inte vi säger ett och ett halvt. Gick runt som i en dimma igår. Satt och grät med Lukas i knät. Ja det var ingen bra dag alls. Åkte till läkaren med Alice och idag är hon bättre. Hon somnade runt halv sju igår och sen lade jag Lukas oxå. Sen såg jag ett avsnitt av BB. Lade Felix och sen kröp jag i säng vid niotoden. Vet inte när jag sist lade mig så tidigt men jag ville passa på för man vet ju aldrig. Sen sov jag till två då Lukas ville ha välling, sen till halv fem då Alice vaknade och hon fick oxå välling och en mamma som pedagogiskt förklarade att det minsann inte var morgon än. Hon somnade om och sov till tio i åtta! Lukas vaknade strax innan i sin säng och sen kom Felix in. Tyra välte en kruka tidigt på morgonen men det vaknade han inte av som tur var. Jag vaknade riktigt utvilad och lycklig!

Idag har det varit lugnt här hemma. Felix har en kompis här och de fick baka en äppelpaj annars gör vi inte så mycket. Just nu vilar Lukas och Alice middag. Kvällen bjuder inte heller på nåt spännande. Kanske lite tv när barnen somnat, vi får se. Alice mår bättre. Men äter inte och går knappt på toa. Kissar inte ens. Idag har hon bara ätit några körsbärstomater på hela dagen. Men hon har ett fantastiskt humör trots allt.

Ska vi ta natten då? Gissar på att ingen orkar höra men eftersom det är min blogg så struntar jag egentligen i det. Det är ju helt frivilligt att läsa som tur är. När jag precis hade somnat in strax efter elva så började Alice gråta på sitt rum. Gick till henne och hon klagade på att hon hade ont i öronen. Kommer inte ihåg alla turer men hon fick supp och nässpray. Hon låg i fem minuter sen kom hon upp gråtandes. Jag låg brevid henne men varje gång hon somnade så vaknade hon och grät. Runt halv fyra tog jag med henne till min säng. Där somnade hon tillslut och jag hann sova en halvtimme sen vaknade hon och skrek så jag fick bära ut henne för att inte Lukas skulle vakna. Men jag sprang skyttetrafik mellan rummen och gav honom nappen då han vaknat till. Vaggade henne i knät, smekte henne över ryggen, följde med till toan ja allt jag kunde. Tillslut gick vi ut i garaget för att jag skulle kunna sätta på en film till henne. Ligger och myser framför Buzz och Woody efter att ha fått ljud och rätt audio efter en halvtimme. När vi precis somnar till så säger det pang igen och en till säkring går. Får ta fram ficklampan och byta den sen hittar jag Alice sovandes i garaget. Nu är det åtminstonde morgon och de andra barnen vaknar.

Nu sover hon. Hon somnade när de andra åt frukost vid åttatiden och hon får sova tills hon vaknar. Har fått en tid hos läkaren runt 12. Gissar på att hon fått öroninflammation. Hon klagade ju på värk och det är ju typiskt att de inte vill ligga ner eftersom det värker då. Och hon är ju väldigt förkyld så jag blir förvånad om det inte är det.

Det är typiskt att detta händer just nu. Passar väldigt dåligt i tiden just nu. Men det är inte mig det är synd om här. Jag skulle göra vad som helst för att ta bort hennes smärta och lidande. Fina lilla flickebarn. Oj vad jag älskar henne ♥ Men som sagt hoppas hon får pencillin sen så hon får sova inatt. Hur jag ska få i henne det får bli en annan femma. Gotta lova a challenge! :)

Åh det här har varit den värsta natten i mannaminne. Jag har tre barn. Mitt äldsta är snart åtta år. Med andra ord så har jag upplevt åtta års nätter med barn. Men den här är den värsta någonsin. På fullaste allvar, det har aldrig varit värre.

Kan inte någon komma och skjuta mig!!??

Är riktigt trött nu. Skulle ha sett på Big brother. Satt och slötittade på Knocked up bara för att orka hålla mig vaken till BB. När jag skulle byta kanal på parabolen så får den inte in kanal 11. Det var massvis med kanaler som den inte fick in. Vi har haft den i ett år nu och detta har aldrig hänt förut. Runt lunchtid skulle jag mysa och se på ett inspelat sammandrag av Oscarsgalan. Då sa det pang! Hade på elementen i garaget (vi har två tillfälliga element på el där) och inne var luftvärmepumpen på samtidigt som jag tvättade en maskin med tvätt. Svärfar varnade för detta för ett par dagar sen men det har alltid funkat men inte tänkte väl jag på att jag tvättade. Knäppte i elcentralen och allt gick på halvfart. Lyckades byta en av huvudsäkringarna och allt var grönt igen. Men det verkar som att förstärkaren gett upp i och med detta. Jag har tryckt på diverse knappar (som jag vet är de rätta att trycka på givetvis). Men inte ett uns av ljud kommer ut. Som tur är så har vi ljud på projektorn så man hör ändå och kvaliteten eller surround spelar mig ingen roll bara jag har ljud.

Annars har det varit en lugn dag. Alice har haft några utbrott och somnade sen i pappas säng. Felix har haft en kompis här och jag har bakat. Skulle baka drömmar och trodde att jag hade olja hemma. Men det visade sig att jag bara hade olivolja och doften ja jag kräks nästan bara jag tänker på den. Kommer formodligen aldrig mer att köpa hem olivolja. De fick en viss bismak av det men den märkte inte ungarna av så de får äta upp dem. Ja Felix då Alice har inte börjat äta så mycket än men jag fick iaf i henne massa glass idag. Jaja jag bakade till dom från början så ingen direkt skada skedd.

Lukas tog nästan sitt första steg idag. Eller om han tog ett, eller snarare ett halvt. Han står ju upp och funderar om han ska våga sig framåt men ofta sätter han sig sakta ner istället. Men idag rörde han fötterna framåt. Och jag applåderade och gastade som en tok. Man blir ju så lycklig av att se hans försök och han blir lika lycklig han. Sen på kvällen var han helt slut lillen. Han somnade på en minut trots att de andra två var därinne och såg på film.

Ja nu har jag inget mer att rapportera iaf inget som jag kan skriva om öppet här. Jo just idag grattar vi Kims fina lillebror som fyller 28 år idag! Grattis till dig! ♥

Nu blire sängen!