mariia

Idag hade jag med mina två yngsta barn till mitt jobb. Storebror fick spendera hela dagen hos en kompis. Lämnade honom till frukost, hämtade honom vid middagstid och däremellan hade de hunnit med Lek och buslandet, inte illa! Stort tack!

När dörren till det tillfälliga dagiset stängdes så bröt Lukas ihop. Han som nästan aldrig gråter, tror han var rädd för att jag skulle lämna honom där. Han lugnade inte ner sig förrens han insåg att den där mamman blir jag nog inte av med anytime soon. Det gick bra men barnen utnyttjade att mamman var där en del, men inte så att det blev jobbigt. De andra barnen fick min uppmärksamhet men Alice gillade inte att de kallade mig fröken. "Jag hatar att du är fröken". Mamma är hennes och det kan man väl förstå. Annars gick det fint. Men jisses vad slitna de var på kvällen. Alice skrek och grät att vi inte gillade henne. Hon skulle bara veta. Älskar henne mer än vad hon någonsin kan greppa trots att hon skrek en halvtimme.

Mina barn och andras ungar? Det gick oxå bra, jag är tokig i barn! Men när jag bar min lilla tjockis till skötbordet så viskade jag "Jag älskar dig" ett par ggr i hans lilla öra. Det gör jag inte med de andra barnen ;)