Uppfostran
Har just läst ett inlägg i Alice klass fbgrupp. Det har varit en del bråk på rasterna. En tjej har fått en armbåge i magen, det har slagits och en massa andra porovocerade våldsgrejer. Hämtade Alice på fritids igår och då hade hon fått ett slag och en spark i magen. Och jag ser ju samma tendenser på mitt jobb. Skolan har egentligen inte tid att fostra för vi ska utbilda barnen men vem ska annars göra det när föräldrarna inte hinner med. För så krasst är det! Barn har så mycket rättigheter numera och det är toppen, men de har även skyldigheter. Det är som en mamma till ett av de utsatta i gruppen skrev. Vi skulle ALDRIG acceptera att någon slog oss på käften på våran arbetsplats så varför ska barnen utstå det? Nu är det ju som alltid bara en klick barn som gör de här värsta grejerna men det är ju ett stort problem.
Jag är faktiskt på riktigt oroad för just nu växer en hel generation upp med både slapp uppfostring och dålig kondition. Och de här barnen ska ta över Sverige framöver. Vi har blivit för slappa! Nu kanske det låter dramatiskt men det ligger kanske något i det jag säger!?
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag har också tänkt såna tankar och känner mig orolig, men det tar jag med i min uppfostran till min dotter då jag vill att hon ska veta sina rättigheter, men framförallt sina skyldigheter i samhället. För mig är det att viss respekt för alla, vara lyhörd och validera sina vänner. Jag tror att människor kommer långt på det :-).
Svar:
mariia
Postat av: Becca
Har ju inte barn själv men jag håller med dig. Ser hur utvecklingen artar sig och det ser inte bra ut.
Man ska absolut inte vara rädd för att vara hård (men rättvis) mot sina barn, lära dem vad som är rätt och fel. Tycker dagens ungar är ovanligt otrevliga och vulgära...
Svar:
mariia
Trackback