mariia

Maj är en hektisk månad, så är det alltid. Men jag gillar när det är tempo. Kom hem ifrån en födelsemiddagslunch hos svärfar och Yvonne. Och igår kväll så var det tjejkväll och direkt jag kom hem idag kände jag mig rastlös och lite ensam. Kim körde iväg Felix till Boda Borg där han ska ha övernattning med klassen. Till veckan är det möte med både Felix och Lukas nya klasser. After work med jobbet och sen är det förskoleresa för Lukas och avslutningsfest på förskolan och skolfest på mitt nya jobb (eller inte nya jobb men hela skolan ska ju flytta). Vilket är en oerhörd sorg i sig och verkligen helt galet. Vi ska bo i baracker på en gammal fotbollsplan i säkert 3 år. Och till veckan ska jag få sitta med på min första arbetsintervju, skönt att det inte är jag som intervjuas. Hoppas vi får tag på någon kompetent ny arbetskollega, det är ju verkligen lärarbrist. Men jag är förhoppningsfull.

 

Nästa helg fyller även min fina stora kille 13 år. Jag är så stolt över honom så jag tror att jag spricker! Här om dagen så var han ledsen för att killar i hans klass ifrågasatt varför han hängde med en kille som de tyckte var jobbig. Och killarna hade skrattat åt en tjej som fått en fotboll i huvudet och var ledsen. Han stod upp för både tjejen och killen. Jag kramade om honom och sa att jag hoppades att han alltid skulle resonera så här och våga gå emot sina kompisar när de säger taskiga saker och kommer med rasistiska påhopp mm. Fortsätta ifrågasätta, han har ett hjärta av guld den ungen. Vi ska fira honom genom att gå på mongolisk buffé sen blir det tårta hemma hos oss.

 

Sen helgen efter det så drar jag och Tina till Götet och bor på hotell och går på Håkan. Och det är grönt ute och varmt. Livet är ju så jäkla fint så jag tror att jag spricker!