Meet Joe Black

För 12 år sen började jag läsa på lärarlinjen. Mitt andra år då jag började läsa min inriktning som bestod av specialpedagogik så fick jag en fantastisk studiegrupp. Från början var vi sex men till men tillslut blev det jag, Sofia, Ulrika, AnnMarie och Eva. Vi kom redan från början väldigt bra överens. Alla våra arbeten tog tid och de andra i klassen sa alltid att vi var så oeffektiva. Det var vi men vi hade så roligt. Vi var en hög olika människor men vi kom så bra överens. Vi lärde verkligen känna varandra. Ett år senare hade vi våran första stugträff i evas stuga vid Fryken. En helg i september som ofta sammanföll med en gäddfisketävling i den sjön. Den här helgen var alltid fantastisk. Vi hann att avhandla så mycket. Ett av de roligaste minnen var när jag sov i en gammal bäddsoffa. Jag var gravid med Alice. Och vände mig om i soffan under natten och det small bara till. Sen satt jag fast som i ett klämjärn. Jag tänkte att jag tar mig nog ur och började bända. MEn jag låg där jag låg. Ödmjuk som jag är så började jag viska på Eva. Eva jag sitter fast. Eva tände lampan, ställde sig upp och kunde inte hjälpa mig för hon behövde skratta klart först. Det där  minnet skrattade vi åt länge och väl när vi sågs. Jag försökte hålla liv i våra träffar. Vi sågs när någon fick barn och lite andra gånger och ett par år i rad så hade vi våran stugträff. När jag frågade om den i höstas så svarade Eva att hon inte hade stugan kvar. Men hon ville ses och vi försökte få till en träff i höstas. Vi fick inte ihop nåt datum. Men jag och AnnMarie åkte och firade Ullis nyfödda dotter samt AMs 40-årsdag. Men Eva och Sofia var inte med. 

För någon vecka sen blev Eva dålig. Det var nåt knas med hennes hjärta. En pacemaker opererades in. För en vecka sen skrev hon på fb att hon var så glad att hon fått livet tillbaka. Sen hände något och nu finns hon inte mer. Jag saknar henne! Och har saknat henne de sista åren. Hon var en sån stark kvinna som gått igenom en hel del i sitt liv. Det här är så ledsamt. Jag lider så med hennes barn. De betydde allt för henne. Hon var en sån fantastisk mamma. Mitt liv kommer att vara oförändrat men deras liv blir aldrig detsamma. 

Just nu ligger jag i en säng på Teneriffa. Jag har det helt underbart. Jag har fått umgås med min familj och min bästa vän Linda och hennes familj. Jag har ätit massa god mat, druckit goda drinkar och badat. YOLO! För så är det faktiskt. Det här livet kan vara slut när som helst och jag tänker göra det bästa av det. Leva som om varje dag är den sista för det kan det faktiskt vara. 

Jag hoppas du får det bra uppe i himlen Eva. Tack för alla skratt, alla kvällar vid Fryken och för din vänskap. ❤️



Kvinna

Ikväll är jag faktiskt lite trött på att vara kvinna. Sen jag gick ner i vikt (12 kg totalt men upp två nu under jul) så har min kropp kommit igång igen. Det är ju skitbra såklart. Detta innebär mens oftare, förut kunde jag ha det en gång i halvåret när det ville sig illa. Detta innebar ofta syndafloden. Så visst är jag tacksam för att det kommer oftare och i mer behändig omfattning nu. Däremot sista året så får jag alltid så otroligt ont i tuttarna innan det drar igång. Och då menar jag inte två dagar innan utan mellan 7-10 dagar innan drar det igång. Och det värker så jag blir grinfärdig när jag tar av mig bh:n. Detta innebär också att jag kommer att ha mens på en utlandsresa för första gången i hela mitt liv. Vädret ser också ut att bli lite sisådär. De som förutspår vädret säger regn vissa dagar. Men temperaturerna varierar på upp till åtta grader. Positiv som jag är så väljer jag att lita på min app i telefonen. Den brukar trotsallt stämma ganska bra. Jag kommer hur som haver göra det bästa av resan. Ser fram emot att gå mycket, äta massa gott, bada, sola och kanske ska jag ta med mig träningskläder och gymna en del med? Det vore kors i taket. Men jag gillar att överraska. 

Sen kan det irritera mig att man som kvinna ska ta sånt otroligt ansvar för barn, hus och hem. Sen efter att ha slitit som ett djur på jobbet hela dagen, sen hemma hela kvällen dessutom helst vara upplagd för sex när som helst mannen i hushållet har lust. Läste i någon artikel att när kvinnor varit i förhållande länge så behöver de en färdknäpp. Att bli igångsatt med diverse förförelse och kyssar på halsen. Tror det stämmer. Inte bara få upp den and get in on så att säga. Jag och många tjejer med mig har lite av en uppförsbacke vissa gånger. Som att jobba. Det kan kännas motigt innan men är rätt najs när man väl är på plats. För mig tar det dock inte emot att gå till jobbet. Tycker om mitt jobb och reflekterar inte så mkt över hur skönt det vore att vara hemma. Gör jag det så blir det sjukt svårt att motivera sig att gå iväg. Nu har jag inte varit man så det är väl svårt för mig att förstå. Kuken kanske måste ha sitt? Jag och min ladugårdsröv måste ha soffan och serie varje kväll å andra sidan. Så det kanske inte är mer än rättvis? Haha 

Nu ska jag krypa ner med en pod i örat. Sov gott! 

Tacksamhet

Har blivit lite sämre på att vara tacksam. Inte dålig men blivit lite av en bitterfitta sista tiden. Det måste sluta nu! Tycker förvisso att jag haft en del bra anledningar. Kollegor som lämnat över jobb på mig bl.a. Folk som inte tagit sin proffesion på allvar. Barn som blir lidande. Inte mycket gör mig mer förbannad och ledsen på samma gång. 

Våran katt Cocos är lite psyksjuk på sitt eget vis. Han bor typ alltid ute i nån buske under vår-vinter. Nu håller han på att flytta in. Men är osäker i närheten av Dexter och Luna och har svårt att komma till ro och finna en sovplats. Förut vågade han sig bara in i Felix rum som ligger precis innanför ytterdörren. Ni vill han aldrig sova där längre och utan har letat sig upp till ungarnas Rum på övervåningen. Men då får Alice gå upp mitt i natten och släppa ut honom. Jag sa att jag skulle göra det men jag har faktiskt inte vaknat och hört honom skrapa. Att hon ska behöva vakna mitt i natten är ingen bra grej. Men så har det blivit. Nu hände det 3.30 och sen dess har jag varit vaken. Lyssnat på poddar och Spotify. Klockan ringer 5.15 så kanske kunde jag inte somna om pga det psykologiska. Man ska alltid försöka se livet positivt. Kanske är det positiva i det här att jag lär somna gott inatt. Sen kommer jag att ha PKU idag och endast jobba i barngrupp i 1,5 timmar. Kunde ju ha varit precis tvärtom.

Något positivt är att jag kommer att vara lycklig hela veckan. På söndag åker vi på semester. Jag är alldeles pirrig i magen för jag älskar det! Inte mycket som slår den känslan. En vecka i vårat lilla paradis med all inclusive och förhoppningsvis lite värme iaf. Det blev dyrt men det kommer nog att vara värt varenda öre! 

Nu ska jag ta en dusch, sminka mig och knalla till jobbet som börjar 6.15 idag. 

Puss! 



Trött och frusen

Måndagkväll. Kom hem för några timmar sen. Kim drog till Karlstad så jag lade ner kraven på matlagning och serverade barnen smörgås och oboy på kvällen. Händer typ en gång/år. Fryser och är trött. Ska kanske ta mig ett bad. Sen blir det Outlander på tv:n.

Den här veckan händer det äntligen lite grejer. Imorgon ska jag och Mia handla inför fredagens tjejkväll. På onsdag ska vi ha konsert med kören, det ska bli kul. På torsdag fyller Alice 10 år och då blir det kalas här hemma. På fredag spakväll hos Mia. Charlie och Tina ska firas och vi ska äta och dricka gott och sen bada under stjärnorna. På söndag är det släktkalas för snäckan. 

Det händer nyss en dödsolycka utanför Bäckhammar. Läskigt halkigt nu. Ogillar skarpt att Kim är ute och kör. Enda gången jag har sjukt kontrollbehov är just när han kör på halkiga vägar. Jag hatar det! 

Längtar till jul. Tre veckor kvar, sjukt underbart. Sen några veckor till innan vi åker till mitt älskade Teneriffa med Lindas familj. Ännu mer underbart! 

I helgen så var vi på julbord. Jag fick underbar vegetarisk mat. Kan verkligen rekommendera Norrqvarn. 

(null)
Halloumibiffar
(null)

(null)

(null)

Varit på årets kommunfest med fina kollegor. 


I walk on water, But only When it freezez

Längesen jag skrev igen. Haft en härlig lördag som gått i städandet och lathetens tecken. Dammsög och skurade husets alla tre våningar. Sen såg jag på serier ett par timmar. Felix var i Karlstad på konfaträff. Kim flyttade åt en kompis och var i Karlstad med en annan vän. Imorgon har jag kanske lovat barnen att vi ska baka pepparkakor och hyra film.



För några veckor sen så fick jag magsjukan huxflux. Jag som typ aldrig är sjuk fick mig en överraskning. Jag repade mig väldig fort och alla andra klarade sig. 

Annars jobbar jag mest nu, hinner inte med så mycket mer. Förra helgen hann jag dock med en vinkväll hos Charlie, riktigt härligt. Nästa helg ska vi på julbord och veckan efter fyller Alice 10 år och ska firas med pompa och ståt. 

Försökt att leva lite mer hälsosamt. Slutat med socker och försöker promenera en del. Har resulterat i att jag gått ner 10 kg. Det är ju bra men hade jag skött mig bättre hade jag säkert gått ner det dubbla. Köper inte hem godis längre. Har inget som helst behov av dey längre och jag skulle kunna ta detta längre. Men har slappat av mig lite sista tiden. Men jag ska skärpa mig. Det är så värt att kämpa för att tappa några pannor. Smal blir hah aldrig igen och jag vill inte operera mig. Men jag vill ner. Vill inte dö av en hjärtinfarkt när jag är 50. Det går fetbort! I've got shit to do! And places to go. 

Varit på utvecklingssamtal för alla tre barnen och är galet stolt över dem alla tre. De är fina väluppfostrade människor som vill alla väl. Felix har höga betyg och framför allt så får han lovord för sitt fina sätt. Det gör mig varm inombords. 

VI har sålt mammas hus. Ska ta tag i lite andra saker gällande mamma. En gång ska jag kanske berätta sanningen om mamma härinne. Vill inte lämna ut henne. Men sista året har verkligen varit en kamp för henne och mig med för den delen. 

Annars är jag nöjd med det mesta i vanlig ordning. Kan säga det 100 ggr men har en sån fin sambo. Han får mig att må så bra. Han är min stora trygghet i livet. Inte en dag har jag tvivlat! Och fina vänner har jag också. Snart är det jul och strax efter det en utlandsresa med min bästa vän. Livet är fantastiskt! 



Höstlov

Nu höstlovet avklarat, iaf snart. Barnen har varit lediga med Kim hela veckan. Han har några pappadagar kvar för Lukas som brinner inne i februari när pojken fyller åtta år. Jag var ledig tors-fre och innan dess hade jag PKUdagar på jobbet så jag har knappt varit i barngrupp den här veckan. Väldigt lugnt med andra ord. Igår lekte barnen med kompisar och idag drog vi till Mariestad och åt på restaurang och konditori för att fira Dennis som fått nytt jobb. På vägen hem åkte vi förbi pappas grav och tände ett ljus.
 
Är ju som sagt inte världens bästa på att uppdatera här inne. Linda sa att det var dags igår när vi tog en lunch tillsammans på stan. Det hade stått Life is a struggle länge nu tyckte hon. Älskade Linda, det här inlägget är för dig. När vi ändå har Linda på tapeten så kan jag återigen nämna att jag är så otroligt glad för alla människor jag har runt omkring mig. Dem är verkligen bäst! Allt från familjemedlemmar, vänner till arbetskamrater. Mitt liv hade inte varit hälften så bra utan er i det. Min fina Matilda kanske ska flytta ifrån stan och mitt jobb i höst. Jag har redan börjat sörja. Tanken på att inte längre dela dagarna med henne gör att det känns tungt i bröstet. Men nu ska jag ändra inställning, istället för att sörja att hon kanske försvinner så kan jag njuta av tiden hon är här och göra det bästa av den. Sen hoppas jag givetvis att hon ändrar sig längs vägen. Men hon betyder verkligen så mycket för mig. Henne kan jag bitcha och waina om sånt jag inte orkar med på jobbet för att slippa att alla andra ska behöva lyssna på mitt gnäll. Vi lyssnar på varandras och det är väldigt befriande.
 
Jag och Kim har varit tillsammans i 20 år! Något vi fortfarande inte firat. Men varje dag med honom är som en vinst på lotto. Jag älskar den mannen så jag kan bli tokig!
 
Har börjat en kurs på jobbet som heter ICDP och handlar om vägledande samtal. Känns bra att få iaf lite fortbildning. Varit på bio i Storfors med facket. Varit på föreläsning om arbetsglädje och förmågan att tänka positivt. Efter det så gick jag och mina två kollegor ut och åt en härlig middag tillsammans.
Vi hade en fönsterförsäljare här, det skulle kosta runt 240 000 att byta alla fönster i huset. Det visade sig att vi tydligen har över 20 fönster i huset. Vi tackade nej med motiveringen att vi måste fixa köket först. En utgift i taget. På tal om utgifter så kollar jag redan nu på resor nästa vinter. Någonstans ska vi så är det bara. Det finns inget bättre än att resa. Just nu kollar jag Karibien, men Thailand är så mycket billigare så vi får väl se vad det blir.
 
Åkte på jordens magsjuka förra veckan med. Blev riktigt risig men det gick som tur var över fort och ingen annan drabbades som tur var. Men jag har inte varit så dålig sen 2010 då jag hade vinterkräksjukan.
 
Dexter är numera kastrerad. Vi passade även på att laga hans navelbråck. När vi köpte honom så uppdagades det att han hade ett litet navelbråck på sista veterinärbesiktningen. Vi fick erbjudande om att få tillbaka tingningsavgiften och häva köpet. För mig var detta inte ett alternativt då jag redan var så förälskad i honom, Men faktum kvarstod han hade en missbildning men jag läste på att det var smart att fixa bråcket när han ändå var sövd vid kastrering. Men hans veterinär trodde inte det skulle behövas. Men det valde vi att göra eller vi sade till veterinären att behövs det fixas så gör det. Och de valde att göra det. Det skulle vara billigare då med eftersom ett bråck inte går på försäkringen. Det kostade totalt 1390 för både fixning av bråck och kastrering. Som hittat om ni frågar mig. Så nu läker han våran lilla prins och vi tjänade på det hela eftersom vi fick honom 2000 kronor billigare också.
 
Kim jobbar med att sätta upp tak här hemma och torsdags tog vi oss en dag i Karlstad för att få lite inspiration till köket och för att bestämma exakt hur vi vill ha det då vi velat fram och tillbaka om vi ska ha kök i hela stora rummet eller bara i matrummet. Nu har vi bestämt oss och det blir bara i matrummet och jag får en köksö. Det är jag sjukt nöjd med! Vi behöver det med så vi får lite förvaring då det inte bli några överskåp. Tror det blir bra ändå.
 
Nu ska jag lägga mig på sägen och läsa en bok. Det är något jag snöat in på sista tiden. Läser ju annars mest i solen på sommaren annars men det är underbart att förlora sig i en bra bok. Sen blir det soffmys!
 
 
 

Life is a struggle

Jag är så otroligt lyckligt lottad! Jag inser det! Mitt liv är relativt okomplicerat och jag får må bra varje dag. Jag har folk runt mig som får mig att må bra. Jag gör saker jag gillar. Umgås med folk jag älskar. Mitt psyke är rätt starkt, det är inte mycket som får mig ur balans. Jag tar det mesta med en klackspark, ältar inte eller gräver ner mig. Nej det gäller att kämpa på så länge det går. Sen gråta en kvart och gå vidare i livet! Just nu har jag väldigt många runt mig som mår dåligt och går igenom helvete och ännu värre. Önskar jag kunde bära deras smärta.
 
I helgen var brorsan och hans tjejer här. Vi hade det mysigt. Var på stadsbondgården och badhuset. Åt ute och umgicks en massa. Barnen var väldigt glada. Önskar att vi kunde ses lite oftare. Saknar dem en hel del mellan varven.
 
Sen sist har vi varit på Leos lekland med barnen, ute och ätit med svärfamiljen, firat Mia, AW med hela Södermalm. Kvällsfika med vin hos Linda, har börjat i kör och fortsatt att typ utesluta socker (nån gnutta smyger ju ner här och var). Har tappat åtta kilo, alltid en början.
 
Nu ska jag se Outlander, veckans höjdpunkt!
 
 
 

Hösten på ingång

Idag är det den tredje september och hösten är på ingång med stormsteg. Det är mysigt och man kan tända ljus och mysa. Alla årstider har sin tjusning. Men för att vara säker på att överleva vintern så bokade jag och Linda en resa med våra familjer. Åker till älskade Teffe på Lindas födelsedag. Ska såklart bli underbart. Sunwinghotell med all inclusive.
 
För några dagar sen så lyfte Kim och några kompisar upp våran balk (som ersätter väggen vi tog ner i blivande köket). Det går så sakteliga framåt. Idag var jag på Brasträff med Linda och Jea sen åkte vi hem till den senare och fikade. Kom hem och då hade Kim grävt en rabatt där han satt ner våra överblommade lavendelblommor. Satt ute och läste tills jag frös. Har för övrigt haft en underbar helg! Igår var vi i Mariestad och firade Kims syster som fyllt år.
 
Annars så flyter det på med jobb, aktiviteter, föräldramöten mm. Felix går i åttan, Alice i fyran och Lukas i ettan. Jag har en ny förskoleklass på jobbet och det är riktigt kul. Har slutat med socker för vilken gång i ordningen vet jag inte. Men jag går inte all in nu utan tar det lugnt och i etapper (med övriga kosten vill säga). Det känns än så länge fantastiskt!
 
 
 
 
 

Kim wall

Ända sen första dagen så har ubåtshistorien fängslat mig. Vad hände med Kim? Vad hände egentligen på den där ubåten? Det stod snart klart att hon var mördad och kastad i havet. Jag blev glad och förskräckt när hon hittades. Glad för att rättvisa skulle kunna skipas och för att hennes anhöriga skulle kunna få svar och gå vidare med sitt sorgearbete. 


Förskräckt för att ännu en kvinna fått dö till följd av en man. Jag läste på Mia skäringers instagram och hon skrev det så rätt och träffande. Jag får inte riktigt till dem orden som hon fick. Men det är så orättvist och jag blir så ledsen när jag tänker på hur hon upplevde det innan hon dog. När hon inser att den här mannen kommer att skada mig, ja rent av ha ihjäl mig. Och hon befann sig helt oskyddad i en ubåt. Värre blir det nog inte. Han hävdar att det hände en olycka. Skulle inte tro det. Kommer aldrig tro det. Händer det en olycka kallar man på hjälp. Men styckar inte och kastar personen i havet. Och sen sänker ubåten och låter sig räddas för att göra tummen upp och le till kameran. Frågan är ju varför?  Varför dödar man någon? Blev han rejected? Var han en sjuk man hela tiden och nu kom rätt tillfälle? Det är så att man kräks. Jag hoppas verkligen att man hittar resten av hennes kropp speciellt huvudet så att han åker dit ordentligt. Bara tanken på hennes anhöriga får det att knyta sig i magen på mig. Inte nog med at hon är död, de måste leva med att hennes huvud, ben och armar ligger på havets botten. 


Jag är fri!

Nu är semestern slut och jag har börjat jobba igen. Första dagen tillbaka var vidrig! Men nu funkar det bättre. Tar ju ett tag att gå från semestermood där man vänderpå dygnet, äter frukost 10 och har det allmänt slappt. 


Har försökt roa oss med endagsturer. Har hunnit besöka Läckö slott, Kolmården, Karlsborgs fästning och Rottneros park samt en sliskig fika i lunedet. Kim har fått lite gjort i renoveringen och barnen är nöjda och glada. Men ser nog fram emot skolstarten nu tror jag. 

Vi har också varit i Mariestad och firat lillkusinen Lilly som fyllt 2 år. Och där hade vi en intressant diskussion. Kim klagade över att jag aldrig var hemma. Nåt han kör med, vi har ju en väldig jargong. Och jag är ju borta en del. Mastis tre gånger på sex veckor varav Kim var med en. Sen har jag hängt lite med vänner kanske. Försöker ha det trevligt på sommaren. Kim har också varit borta på bio, AW ett par gånger samt övernattning i tält. Superbra om ni frågar mig. För mig är det superviktigt att ha ett liv utanför familjen och ha sociala kontakter. Jag har ganska många vänner och vi hittar på en del roliga saker. Mina barn är ganska stora nu och jag sätter inte i kläm om jag drar hemifrån och detsamma gäller honom. Man klarat barnen själv och de lägger sig tidigt och de är typ världens lättaste att ta hand om. Så himla självgående. Hur som helst så fick Kim ett seriöst förslag på hur han kan hålla mig hemma. Och det var att han helt enkelt skulle säga nej. Det svarade jag direkt på att det hade inte hjälpt ett enda jävla dugg. Tror ni att jag stannar hemma för att en man säger till mig att göra det? Då känner man inte mig kan jag säga. Varför skulle jag göra det för? Jag är väl inte livegen heller? Så urbota korkat! Jag tänker aldrig lägga ner mig liv för att det är bekvämt för Min man att jag är hemma. Nu är inte Kim sån. Han älskar att ha mig hemma men han har för längesen förlikat sig med att jag går hemifrån titt som tätt. För när jag är hemma så servar jag den här familjen till 100 procent. Jag tar hand om mina barn och håller huset rent. Och jag har inte varit onykter på två år typ så det behöver man inte heller oroa sig för. Med tanke på att jag gått på krogen de senaste gångerna. Varför ska man bestämma över sin sambo? Är det rätta vägen till lång lycka och vad hände med respekten? Jag älskar Kim av hela mitt hjärta och jag älskar att vara med honom. Men jag älskar också att umgås med vänner och arbetskamrater. Alla är värda att få leva det liv de vill leva. Så passa på, för det går inte i repris och det kan ta slut när som helst. 



Hemma igen

Nu är jag hemma igen sen Ett par dagar. Veckan i Göteborg blev helt okej. Vi var i Slottsskogen två ggr. En gång åt vi glass, lekte i plikta och tittade på djuren. Andra gången var vi där med barnens faster, kusiner och farmor som kom ner över dagen. Vi gick även på universeum med dem. På fredagen åkte Vi hem och innan dess så kom min faster och hälsade på oss. 


Hade inte träffat henne på två år eller så, det var väldigt kul att se henne igen. 

I lördags var det en riktigt skitdag på alla vis. Söndagen var lite bättre och vi tog en skogspromenad på kvällen. Vi måste bli bättre på att umgås i familjen. Det är värt så mkt att uppleva saker tillsammans. 

Idag är Kim och paddlar kajak med en kompis och nu tältar de, tyvärr regnade det in i tältet så de längtade mest hem. Vi har hängt hos Linda. Barnen har åkt vattenkana och vi har fikat och styrt upp en vincirkel. Första träffen hos mig om några dagar. 

Försöker kunna åka iväg en sväng i ett par dagar nu med. Får se om vi får till det. Vi skulle ju ha varit hemma hela sommaren men jag får krupp om vi inte kommer någonstans. 




Ola salo

Efter en sjukt intensiv helg så är jag lite sliten. Men ligger i en säng i olskroken och kan absolut inte somna! I fredags så gick vi ut och firade mig på mastis. Vi åt god mat och körde musikquiz. Vi fick hela 30/35 poäng. Sen önskade Mia en låt mr Jones och det blev allsång ja må hon leva för mig. Underbart! På lördagen lagom sliten så åkte jag ner på piratjakt med barnen på stan. 


Sen hem och lagade mat. Och sen direkt iväg på Håkan i mariebergsskogen. Fantastiskt konsert även om den inte på långa vägar slår Ullevi förra året. Ola Salo kom upp och gästade i två låtar. Återkommer snart om den senare.

Igår hade vi kalas för mig, Kim och Kims pappa. Så alla kom hem till oss och vi åt grillat, tårta och lekte på tallunden. 

Imorse åkte jag iväg till Göteborg med de två yngsta barnen. Magnus fru har fått åka akut till Thailand och han behövde barnvakt. Är så sjukt trött och inte alls helt sugen på att roa fyra barn, speciellt inte mina som just nu tjafsar om det mesta. Men jag ska ändra inställning för det har mycket med den att göra med. 

När vi kommer upp på tåget så får vi en egen liten kupé för 6, men jag har plats i en annan kupé men väljer att sitta utanför för det kommer en småbarnsfamilj, ett par med deras två döttrar på typ 7 och 1. Efter ett tag kommer mannen i familjen och säger till mig att jag utan problem får plats i vagnen brevid honom då deras lilla dotter sitter mellan mamman och storasyster på sätet som är väldigt brett. Jag tackar så mycket och han visar Mig vart man ställer bagaget. Vi börjar prata om nkp, tågab, Liseberg, bastu och livet i allmänhet. Han och hans fru är otroligt trevliga. Jag tycker att han liknar Ola Salo en del men släpper det tills hans fru kallar honom för Ola ett par ggr och poletten trillar ner. Jag sitter brevid Ola salo och vi pratar om livet! Jag hämtar papper åt hans lilla dotter och visar honom fel i vagnen. Vi hänger i tre timmar och sen tackar de för sällskapet och önska mig en trevlig semester. När jag Kommer ur tåget är jag rejält starstruck! Sjukt coolt det jag just upplevde. En otroligt ödmjuk Ola som pappa och äkta man. Jag hann säga att jag tyckte att han var duktig eller både han och Håkan i lördags. Och då pratade han en massa om Håkan. Så jävla häftigt! 

Det här ska jag leva på länge. Och så ska jag glömma bort att jag längtar hem så jag vill grina. Och göra det bästa av dagarna här i Göteborg! ❤️


Midsommar

Sitter ute i solen och lyssnar på en pod om mordet i Knutby. Det är verkligen sjukt! Jag kommer aldrig att förstå kristna fanatiker. Vem tror att den ska gifta sig med Jesus? I min värld är en sån person riktigt jävla rubbad! Och Helge Fossmo som faktiskt kommer ifrån Björneborg. Jag kommer ihåg när han var aktiv i jasbis (en liten sekt i livets ord). 


Då bodde det en familj i Bäckhammar som var med där. De tog med kompisar till barnen och frälste dem där. De ville ha med mig med men redan då var jag klok nog att fatta att det där inte var normalt och mamma och pappa sa tvärnej. Men de tog med några av mina kompisar. Och min bästa kompis lillasyster. Hon blev frälst och de berättade att Jesus nu kommit in i hennes hjärta. Och deras bil hade blivit påknuffad av Jesus när de åkte till stan utan bensin i tanken. Och dåligt ställt hade de och då kunde man lägga alla räkningar på golvet och ve så skulle Jesus ta hand om dem. Det hade förvisso varit något för mig som har en förmåga att leva över mina tillgångar. 

Nu vet jag att svenska kyrkan gör mycket fantastiskt för många människor och det finns en fantastisk gemenskap och värme där. Men det där med att tro på En Gud det kommer jag aldrig att förstå. Jag tror på mig själv istället o j njuter av livet så mycket det bara går.

Igår var det midsommar och våran blev fantastiskt. Vi åkte hem till svärfar och åt först sillunch. Senare på em grillade vi för att avsluta med jordgubbar, grädde och blåbärscheescake. Var väldigt återhållsam med alkoholen men drack ett glas passionsfruktsvin. Sen åkte vi hem tidigt för Kim jobbar både lördag och söndag den här helgen tyvärr. 

Sitter just nu ute i solen och väntar på att Kim ska komma hem så ska vi åka till maxi och köpa lördagsgodis till killarna. Alice följde med farmor hem igår och blir borta hela helgen. Skönt för henne med egentid med farmor. Våra barn är alltid hemma hos oss. Så det kan vara skönt för alla inblandade när någon åker bort ett stund. 

Jag har numera semester med! AWESOME! 



Semester!

Idag jobbade jag sista dagen på fem veckor! Känns helt underbart! Vi har inga stora planer för semestern. Kim jobbar tre veckor till och vi håller på och renoverar. Sen har vi ju köpt två bebisar så vi får hålla oss hemma. På tisdag är vi ett gäng som åker tåg till Liseberg. För att fira in semestern lite extra så åt vi nyss mongolisk buffé hela familjen. 


Passade också på att smyga in på systemet och köpa lite rosé och passionsfruktsvin samt ett par breezers. Barnen ojar sig väldigt här hemma eftersom jag sista tiden druckit nån cider till maten (typ fyra ggr på nån månad). De är på riktigt oroliga för att jag ska bli alkoholiserad. Så det gäller att smutta i smyg. Haha nej då, jag är otroligt återhållsam när det kommer till alkohol. Är på systemet ett par ggr/år. Jag är uppväxt med en alkoholist och jag skulle aldrig utsätta mina barn för samma sak. 

Imorgon är det midsommar. Vi åker ner till svärfar i skogen. Där blir det sill och potatis och sen grillat på eftermiddagen. Blir skönt att komma bort och få allt serverat. 

Ha en fin midsommar! 


Underbara sommartid

Nu har vi hämtat hem lilla Luna så det är full fart här hemma. Två kissungar som springer runt benen. Dem är så fruktansvärt söta och de har så roligt tillsammans. Dexter blev helt till sig i trasorna när Luna dök upp. Hon fick inte en lugn stund. Men nu har de vant sig och de underhåller varandra. De är i stort sett alltid tillsammans och äter ihop och sover ihop. 
 
Jag gör sista dagarna på jobbet nu sen är det semester. Två dagar arbete sen fem veckors semester. Det kan jag leva med. På tisdag drar vi till Liseberg med några kompisar och deras barn. Det ska bli roligt och det är det enda som är planerat för sommaren just nu. Kim jobbar tre veckor till tyvärr. Så i år har vi bara två veckor tillsammans. Men barnen får mycket ledig iaf.
 
 
 
Var ute och åt med mina fantastiska vänner. 
 
 
Alice är grym på att måla!
 
 
Uppskattning av mina underbara förskoleklassbarn. Som jag älskar dem! 
 
 

RSS 2.0