mariia

Idag är det ingen vanlig dag, för det är Lindas födelsedag! Idag fyller min lilla köna 29 år! Nästa år räknar jag med en stor fest!! Linda är en fantastisk person och en av mina absolut bästa vänner. Vi har känt varandra i stort sett hela livet, ja 23 år blir det snart. Vi började umgås flitigt sommaren 94 när vi skulle börja sjunde klass. Vi hängde mycket i Gottbol och på den vägen är det. Linda är lite av min själsfrände. Vad jag än säger så förstår hon hur jag menar och hur jag känner. Med henne kan man verkligen vara sig själv och säga precis vad man tycker och känner. Vi har samma humor och smak för det mesta. Folk har ofta tyckt att vi har ett eget språk och det kan bli väldigt internt när vi är bland andra folk som inte fattar vad vi pratar om eller skrattar åt. Men vilka år vi har haft ihop.

Det började med sommaren i Gottbol och fortsatte med att vi drog fantasies och låg i hennes säng och lyssnade på radio city och annan smörmusik och pratade om killar. Pluggade geografi tillsammans gjorde vi oxå i början av sjunde klass. Det var väl då vi lade ner oss lite i skolan. Sen hängde vi tillsammans och med andra folk i Creeky Linda lyssnade på mitt tjat om nanana (killen jag var kär i då). Eftersom Linda bodde i källaren hos sina föräldrar så länsade vi ofta frysen på hennes mammas goda bakverk. Och när hennes mamma sen fick gäster och skulle bjuda på fika så hade jag och Linda ofta ätit upp allt gott redan. Vi hängde ihop hela högstadiet och det fortsatte på gymnasiet dock i mindre frekvens eftersom vi båda skaffade oss en varsin pojkvän som vi spenderade tiden med. Men eftersom vi gick i samma klass så hängde vi mycket i skolan som tur var.

Efter gymnasiet sågs vi mer sällan. Jag flyttade till en stuga i skogen med Kim och Linda städade på bruket och hängde med sin kille. Men visst sågs vi. När jag och Kim flyttade till stan så sågs vi en del igen. Linda skaffade en lya mitt i Krille centrum. Sen flyttade hon till Örebro för att plugga och där blev hon kvar ett par år. Då började vi umgås i telefonen istället. Vi ringde till varandra när vi låg och såg på Lilla huset på prärien, så låg vi och såg på det tillsammans och komnenterade handligen, i stort sett varje dag gjorde vi det här. Vi fortsatte att ha tät telefonkontakt och pratade varje dag i flera år och sågs när hon kom till Krille och oftast hade vi fest när Linda kom hem. Härliga tider! Jag var småbarnsmamma men smet hemifrån för fest och umgänge med mina närmaste. Charlie hade 25-årsfest och jag och Linda och två killar sjöng karaoke halva natten. När Lindas pappa sen kom och hämtade oss vi tretiden så frågade han om vi alltid var tvungna att vara sist ifrån varje fest vi var på.

För ett par år sen började Linda dejta en kille från Krille och tur var väl det. Hon blev med barn och återvände till metropolen. Nu när vi båda är mammor och alltid går om varandra i mammaledighet (hon gick på ledighet när jag varit hemma klart med Alice och nu börjar hon jobba och vem är mammaledig då?) så ses vi inte lika ofta. Men det spelar ingen roll för vi vet exakt vart vi har varandra ändå. Och det här är en vänskap som kommer att vara resten av livet det är jag säker på.

Jag är oerhört tacksam att jag får ha dig i mitt liv gumman. Stort grattis på din dag!!