Engagerad men Hon hindrar mig

Jag har ett stort problem och det är att jag alltid engagerar mig för mycket. Inte alltid men känslomässigt så lägger jag ner mig alldeles för mycket. Och det frestar på krafterna alltid har man något att tänka på. Som nu då handlar det om jobbet. Vi har ju äntligen fått biljardbordet som en flyttfirma ska bära upp åt oss på måndag men nu börjar dagispersonalen krångla. Vi hade ett möte med chefen i måndags då vi tillsammans kom överens om hur vi skulle lösa allt och vart bordet skulle stå. Vi vill ha det där det gamla står nu och de andra vill ha det i bollrummet. Men inte jag då jag anser att vi inte kan ha någon koll på bordet därinne och det är synd att ta upp halva rummets yta med ett biljardbord då barnen annars spelar innebandy i det rummet. Nu har fröknarna tagit detta i sina egna händer och gått och mätt och smidit planer bakom ryggen på oss typ *grr*.

Ja det är helt enkelt synd att ställa det där och sen får man inte vara ifred när man spelar biljard. Spelar man behöver man lugn och ro och koncentration det får man inte när hela rummet består av ungar som studsar runt. Och dom som studsar runt behöver ett rum att leka av sig i. Och argumenten dom andra för är så dåliga att dom inte ens är värda att lyssna på känns det som. Självklart ska man alltid beakta alla parter men när dom sitter och nästan ljuger mig rakt upp i ansiktet så kan jag inte annat än att bli förbannad tyvärr men det går inte. Det är som att Hon har gett sig fan på att vi inte ska få bestämma. Dom har flyttat om hur mkt som helst och vi har alltid fått gått med på det och nu när vi äntligen får ett nytt biljardbord då bara måste hon sätta käppar i hjulen för oss såklart kärringjävel. Komplex och vanlig jävla avundsjuka ligger bakom det här det är jag fullkomligt övertygad om. Kan inte dra hela historia men det finns ett kneptigt förflutet mellan oss tyvärr. Så jävla ledsamt bara och det värsta är att detta gnager mig alldeles för mycket. Sen tycker jag att barnen/ungdomarna ska få säga sitt och dom vill ha det där det gamla nu står. Säger bara så här, på måndag blir det krig. Jag böjer mig inte och jag är inte konflikträdd till skillnad från henne. Bring it on!

Annars lugnt, börjar få ångest över uppsatsen som ska skrivas. Sista dagen på praktiken imorgon. Vill bara träffa kompisar nu och ha roligt och krama nära och kära, så det är mina planer inför helgen.

Kram!

Kommentarer
Postat av: Bea

Power to you girl!

2007-02-09 @ 18:50:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0