mariia

Kanske ska ge en förklaring till allt min gnäll här i bloggen och i kompisars och framför allt Kims och mammas öron. Men jag tycker att det är jobbigt just nu. Inte hela tiden men bitvis. Jag orkar inte och allt är jobbigt och tråkigt. Är väl min årliga svacka som kommer fram. Mycket att göra och lite tid att göra det och svårt att hinna med allt. Jag vill göra ett bra jobb med barnen men ibland känns det som att jag är ute och cyklar. Det blir mycket konflikter och mycket bannande och det tar på allas krafter. Och sen det att man är själv med allt. Kimpa jobbar och när han kommer hem så sätter han ofta igång med något av alla hans projekt. Jag vill bara att han tar hand om barnen. Och det gör han såklart men vi har hus och det är ju mycket jobb med det samt allt annat som ska göras. Och han är en arbetsnarkoman, han sitter inte still en enda stund utan han går från grej till grej och jobbar och fixar. Jag älskar honom för det här, det är bra att han är arbetssam men ibland vill man bara ha honom hemma hos mig. Några kompisar har sagt att jag ska njuta av det för deras karlar kommer hem och lägger sig på soffan. Så ja jag är EVIGT tacksam att jag inte är tillsammans med en slapptask. Thanx hun I love you!

Och det här med att man har mkt att göra är ju oxå hemskt för jag har ju inte ens ett jobb! Men det är tillräckligt med jobb att "bara" vara hemma. Nästa vecka börjar Felix skola och allt kommer igång igen, tror att det kommer att göra oss alla gott. Pratade med en kompis igår. Hon hade varit mammaledig i 1,5 år och hon sa att det var för länge. Speciellt som man är ensam med allt och det är sega dagar. Hon är något på spåren om man säger så :)

Just nu är det dock lugnt här hemma. Lukas tar en nap och Felix har en kompis här och de lirar Mariokart. Alice vaknade nyss och var sur som ättika men det gick fort över som tur var.

Nu ska jag fixa ihop lite mellanmål till barnen. Sen går vi ut en sväng igen.