This morning, you wake, a sunray hits your face smeared makeup as we lay in the wake of destruction

Upplever en underbar morgon. Har nämnligen sovmorgon idag och börjar jobba klockan tio idag. Det är så roligt att jobba. Och det är härligt att komma hem oxå. Längta lite! Har jobbat i två dagar och efter jobbet i måndags så åkte vi till svärfar och grillade. Igår åkte vi och handlade sen hem och där somnade jag på soffan en timme. Är inte van att jobba och hade öppnat så jag var uppe innan fem på morgonen. Inget jag är van med om man säger så.

Nu sitter jag här med hög musik i lurarna. Alice sitter framför Bompa och då och då ropar hon saker till mig. "Nu är det den här filmen mamma, jag äääälskar den här filmen". Felix sitter framför sin dator och storfis och lillfis sover fortfarande. Min man suddar på nätterna och Lukas har nog fått feber. Han låg och babblade ett bra tag inatt och när jag kände på honom var han väldigt varm. Men glad! Kim gav honom en flaska välling för att han skulle kunna somna om och en supp. Och han böev så lycklig när han fick se pappa hängandes över sängen. Sen somnade han. Han är så förbannat skön nu, härlig ålder oj oj vilken stjärna! Jag är så lyckligt lottad. Åh vilka fina barn jag fick!

Kim sköter sig bra här hemma med. I måndags hade han sex ungar här eftersom Felix hade tre kompisar här hela dagen. Men sånt är inget som stressar honom. Han funderar på att åka till Ikea med alla tre nån dag. Bara en sån sak! Sen när jag kommer hem har han sorterat i frysen och dammsugit och fixat. Älskar honom så det värker i kroppen!

Läser på aftonbladet om en konduktör som slängt av en elvaårig flicka från tåget. Hennes syster hade biljetterna men befann sig på toan när biljetterna skulle kollas. Flickan talade nästan ingen svenska heller så hon kunde ju inte förklara sig. Men det spelar ingen roll tycker jag. Vem fan slänger av en liten flicka så där?? Nu är hon försvunner och jag hoppas innerligt att de hittar henne helskinnad. Idiot!

Och Norge kan jag inte ens skriva om. Det finns inte ord och inte tillräckligt med tid. Men att läsa om hur ungdomar hittas mördade hållandes varandras händer. En sån sak får mig att vilja kräkas! Att någon kan tro på något så mycket att den offrar människor. Att göra det övergreppet, att ta livet av någon eller massvis med människor. Först lever man och har det bra och sen så väljer nån att avsluta ens liv. Varje liv har en massa anhöriga och kompisar som drabbas. Deras älskade barn är borta och kommer aldrig mer igen. Det går inte ens att greppa, det gör inte det. Jag orkar inte....jag kan inte. Jag är själv mamma åt tre barn. Och för blödig för att ens tänka på det.






Kommer hem och finner fem barn i Felix säng. De lyssnar på musik och bedömmer låtar med plus och minus ♥






Hallon e gott!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0