mariia

Idag är det en av de torsdag, en mycket lång sådan om ni frågar mig. Klädde oss iordning tidigt och gick till pennlådan för att hämta Lukas nutterier som blev kvar där igår. Sen tänkte jag att vi skulle ara ute och leka ett par timmar sen. Tju fick jag, barnen gick in innan mig. De ville knappt vara ute alls. Hann iaf tömma båten innan de hade knatat in. Felix har varit i skogen med en kompis och grillat korv (ja mamman i familjen var givetvis oxå med). Vi har nyss fikat kladdkaka, med hallon och grädde. Annars har vi mest skrotat hela dagen lång. 

 

Pratade nyss med Kimpa. Han tyckte vi kunde åka till Skockholm (Lukas uttal) och provbo lite. Han verkar vilja flytta dit mer och mer ju mer tid han spenderar där. Men han kommer därifrån och spenderade sina första femton år i livet där. Så det är väl inte så konstigt. Han anser att allt finns där. Där är jag beredd att hålla med honom. Här ute dör allt bara ut. Landsbygden är det inte mycket kvar av. Eller ja det är ju snarare all service som försivnner. Även fast jag inte vill flytta till Sthlm så kan man ju ändå inte låta bli att ställa sig frågan om man verkligen vill bo i Bäckhammar i hela sitt liv? Bland soffalkoholister och pensionärer? Man kan ju vända och vrida på argument hela livet känns det som. 

 

Igår stängde jag på jobbet. Tina var otroligt snäll och åkte och hämtade hem mina barn. Så när jag kom hem med pizza så satt de i soffan med tända ljus och läste bok. Tack vännen! Vi slängde i oss mat sen dök det upp fyra kompisar till Felix samt Julia och Alex. Och vi gick ut och barnen tiggde godis. De hade tur i vissa av husen och fick godis i mängder. Grannen skrålade om två var fast hans vuxna barn på sjutton kommer hit och länsar skålen varje år haha. En annan granne skällde på barnen och frågade om de hade tänkt att ersätta rutan om de knackade så hårt som han ansåg att de hade gjort. Den grannen brukar vara snäll mot våra barn och vill ofta prata med dem. men han kände nog inte igen Felix. Fast det spelar ingen roll. Man behöver inte vara otrevlig. Jag förstår att de inte tar åt sig traditionen och förstår det där. Men man behöver aldrig vara dum och skälla. Sen är det ju också så att bara för att nu är det 2012 och våra barn växer upp med halloween och det kanske man får köpa rakt av. 

 

Pratade med Linda en lång stund i förmiddags och det är så förlösande på nåt sätt. Vi har alltid samma åksikter och vi förstår verkligen varandra. Vi kan liksom avsluta varandras meningar och säger sånt som folk ofta inte gör. No sugarcoating här inte! Gött!